Kinas två ansikten

Inte länge sedan betraktade vi Kina som världens fabrik, som skulle tillverka leksaker till lägre produktionskostnader än vi kunde i väst med våra fria fackföreningar och högre löner.

Plötsligt är Kina i världstopp i de mest avancerade teknologierna – från elbilar (BYD) till sociala medier (Tiktok) och till AI (Deepseek)

Kinesiska AI-chattboten Deepseek slog ner som en bomb – både på apptopplistorna och på börsen. Deepseek är en variant på Open AI:s ChatGPT. I slutet av januari hamnade Deepseek på både Googles och Apples topplistor.

Men – den kinesiska censuren gäller även i Deepseeks AI-värld. Försök inte fråga om coronavirusets ursprung eller uigurernas situation i Xinjang eller vad som hände på Himmelska Fridens torg, då demokratiaktivister kördes över av kinesiska stridsvagnar.

Deepseek ger inte svar på denna typ av frågor, känsliga för den kinesiska diktaturen.

Kina är en hybrid. Kommunistisk enpartistat. Kapitalistisk marknadsekonomi. Elitism, kvalitet. Från Good to Great har Kina redan passerat. Nu går landet från Great till Superior.

Kina är en kapitalistisk stormakt, med enorma överskott i sina finanser, när länderna i väst har stora underskott.

USA är ofantliga statsskulder. Vem har lånat oräkneliga miljarder dollar till USA? Kina, som äger amerikanska statspapper för gigantiska belopp.

Efter flera år av inbördeskrig segrade till sist Maos kommunister över Kuomintang. Den 1 oktober 1949 utropades Folkrepubliken Kina.

Under 50-talet lanserades Det stora språnget. Hela landsbygden organiserades i jordbrukskollektiv, som kallades ”folkkommuner”. Privat ägande av åkermark förbjöds. Bönderna skulle, förutom sitt arbete i jordbruket, också bygga jordugnar och framställa järn.

Det stora språnget var ett gigantiskt experiment. Resultatet blev förödande. De primitiva ugnarna gick inte att använda. Böndernas odlingar förföll. Detta kom att kosta 20 miljoner kineser livet i svält, sjukdomar och umbäranden.

1966 inleddes Kulturrevolutionen. Mao ville befästa den kommunistiska ideologin och krossa alla som ville välja en annan väg. Unga rödgardister mobiliserades i masskampanjer mot borgerliga element. Lärare, administratörer och andra specialister trakasserades och sändes till omskolningsläger. Under några kaotiska år låg all utbildning och forskning nere. Kaos och stagnation följde.

Maos ideologiska tankar samlades i boken Maos Lilla Röda – som blev en kultbok också inom delar av vänstern i Sverige.

Deng Xiaoping steg fram som Kinas nye starke man 1978. Han var övertygad om att Maos politik måste brytas. Deng drog upp riktlinjerna för Kinas andra revolution. Nu skulle ekonomin avregleras. Privata initiativ skulle effektivisera ekonomin, öka konsumtionen och höja levnadsstandarden. Friare priser på varor och tjänster infördes. Olönsamma statsföretag rationaliserades. Maos folkkommuner inom jordbruket avskaffades. Familjejordbruken kom tillbaka. Bönderna fick sälja sina varor på marknaden igen. Kina öppnade sig också mot omvärlden. Utländska investerare välkomnades liksom import av teknologi.

Protester och frågor till landets högsta ledning om förstelning, korruption och svågerpolitik, med krav på politisk frihet, i april 1989, fick sitt centrum på Himmelska fridens torg i Peking. Den 4 juni 1989 stormade elittrupper torget med stridsvagnar och krossade revolten. Enligt myndigheterna dödades 300 människor. Utländska observatörer uppgav dödssiffran till 1000-tals.

Nationella folkkongressen antog 1993 Dengs ”socialistiska marknadsekonomi” som officiell dogm och skrev in den marknadsstyrda socialismen i grundlagen.

Kina ryckte fram som växande handelsnation. Att förbättra banden med väst blev högsta prioritet. Kina blev 2001 medlem i Världshandelsorganisationen WTO. Samma år beslutades att Kina skulle få arrangera OS i Peking 2008.

2012 utnämndes XI Jinping till ny president efter Hu Jintao, som efterträtt Deng Xiaoping.

XI Jinping ville gärna, i likhet med Deng Xiaoping, framstå som reformernas man. Korruptionen skulle bekämpas på alla nivåer i samhället, såväl bland ”tigrar” som ”flugor”. De som hoppades på mer yttrandefrihet och politisk öppenhet blev dock grymt besvikna.

Kina är och förblir en kommunistisk enpartidiktatur, utan allmänna och fria val, utan fri press och en fri opposition. Situationen för mänskliga rättigheter har försämrats. Godtyckliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden förekommer. Direkt och indirekt censur är utbredd, båda inom traditionella medier och i sociala medier.

Hur många som avrättas varje år är en statshemlighet. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International avrättar Kina flest personer i hela världen – och tortyr mot oliktänkande förekommer trots att detta officiellt är förbjudet enligt kinesisk lag.

Allvarliga och systematiska kränkningar av personer som tillhör religiösa och etniska minoriteter förekommer både i Xinjiang-provinsen och i Tibet. Ett stort antal uigurer hålls fängslade i interneringsläger.

Jag känner respekt för Kinas kapitalism och marknadsekonomi, som lyft så många över fattigdomsstrecket, skapat en välmående medelklass och gjort ett antal entreprenörer superrika.

Jag känner förakt och avsky för Kina som diktatur och enpartistat, som förtrycker mänskliga- fri och rättigheter.

Som bekant: att vara liberal är att vara kluven.