Mardrömssäsong för Robin Bojar

Redan i väldigt ung ålder började Robin Bojar spela golf. Tidigt märktes att talangen fanns där och efter gymnasietiden på golfgymnasiet i Linköping har Arbogakillen tagit sikte på att bli proffs på heltid.

Fjolåret var hans första på MoreGolf Mastercard GolfTour och undertouren Ligma Tour med en vinst och fyra topp 10-placeringar som höjdpunkterna. Till 2020 var tanken att ta ytterligare kliv i rankingen och försörja sig ännu mer på golfen.

Då satte pandemin stopp för allt tävlande till en början och när det väl gavs grönt ljus i augusti tog det inte lång tid innan olyckan grinade Robin Bojar i ansiktet.

– Redan i maj bröt jag handleden och var borta nästan två månader från träning och spel. Det förstörde mina förberedelser, men jag kom tillbaka och hann lira tre tävlingar där jag spelade hyfsat. Jag var dock inte i närheten av de som var bäst, men jag kände att något bra var på gång, berättar Bojar.

Med en positiv känsla i kroppen startade 21-åringen en tävling på Landeryrds Golfklubb i Linköping i mitten av augusti. Då var olyckan på nytt framme för Bojar.

– På andra hålet bröt jag armen igen, suckar Robin.

Hur gick det till?

– Jag låg till höger i ruffen, hade ungefär 120 meter kvar till hålet och skulle slå en wedge. Det var ganska hårt underlag så jag behövde slå bollen ganska högt för att kunna landa mjukt på green. När jag slog tog det emot så jävla hårt. Klubban blev bara skit och när jag kollade ner såg jag en sten eller en rot. Jag är inte helt säker på vad det var, men hårt var det. Sen kände jag att handen var helt söndersliten.

Bojar fortsätter:

– Jag har som motto att aldrig bryta en tävling så jag fortsatte att spela med skadan i fem hål. Jag hade så ont, men jag sa inget till mina lagkamrater. Sen på hål sju slog jag ett slag ganska tjockt och handen hängde inte riktigt med. Den hade svullnat upp och benet hade börjat sticka ut på sidan. Då fick jag avbryta och åka till akuten i Västerås. Tre timmar själv i en bil med en hand som inte fungerade. Inte direkt idealt.

När Magazin24 träffade Bojar hade han haft vänsterhanden i gips i fyra veckor och risken fanns fortfarande att båtbenet hade gått av. Senare fick han beskedet att båtbenet var intakt och då åkte gipset av.

Det betyder att Arbogakillen kan påbörja sin rehabilitering och försiktigt dra igång golfen igen. Ett positivt besked under ett i övrigt väldigt tungt år för proffset från Arboga.

– Ja, det har varit sjukt trist. Riktigt tungt. Jag har mått väldigt dåligt och varit deprimerad stundtals, men jag har flickvän och familj som stöttat mig otroligt mycket. Så det är bara gnugga vidare.

Golf är ju mycket av en mental sport. Hur ska du ta dig tillbaka efter alla motgångar denna säsong?

– Det är bara kriga på och bygga upp en bra försäsong till nästa år. Om allt går som det ska är tanken att jag ska åka till Spanien i februari för att tävla. Jag kommer aldrig ge upp det här.

Robin Bojars långsiktiga plan har varit att kvala till den prestigefyllda Europatouren under hösten 2021, men efter pandemin och skadorna har de planerna skjutits upp.

– Jag är fortfarande ung och har många år på mig att ta det steget i min karriär. Det finns tid. Konkurrensen är stenhård, men det gäller att tro på sig själv och framförallt göra jobbet som krävs.

Arbogakillens dröm är att till slut kunna leva helt på golfen. Fram tills dess får han jobba och försöka ta ytterligare kliv på den svenska touren.

– Jag jobbar för försvaret inom deras IT-avdelning. Det är skönt att ha ett arbete för det är väldigt dyrt att spela på touren. Jag behöver jobba samtidigt som jag får stöd av mina sponsorer. Just nu jobbar jag på dagarna och rehabiliterar på fritiden. Jag har en personlig tränare i Alfons Fallqvist som har hjälpt mig och betytt otroligt mycket under hela säsongen, säger Bojar.

21-åringen har bestämt sig för att dra ett stort streck över tävlingsåret 2020. Nu ser han, precis som merparten av världen, fram emot ett nytt år där livet förhoppningsvis ser annorlunda ut.

– Alla har påverkats av det här året. Ett skitår för nästan alla, skulle jag säga. Förhoppningsvis blir 2021 bättre på alla sätt och vis.