Matlådor är inte en lyx

Hur mycket tjänar egentligen Köpings kommun varje år på att förhindra hemtjänsten från att leverera matlådor till äldre som är i behov av det? Det är en fråga jag gärna skulle vilja ha svar på.

I dagsläget finns det inte privata alternativ för alla. Och även om det finns, fungerar de inte för alla. Vad händer när den som beställt mat inte klarar av att ta sig upp ur sängen för att öppna dörren? När hörseln sviker och man inte hör dörrklockan eller mobilens signaler? När maten lämnas utanför men ingen finns där för att ta in den innan hemtjänsten dyker upp? Eller när maten inte kommer alls – trots att den är beställd?

Listan på exempel är lång, men verkligheten är enkel: det handlar om gamla, sköra människor. Människor som har arbetat och betalat skatt hela sina liv, ofta över 90 år gamla. Ska de verkligen inte ens kunna betala för att få en varm matlåda levererad med hemtjänsten?

Vi får höra att alla helst ska vårdas hemma. Men hur går det ihop när man inte ens får hjälp med en lunch? Ska man bo kvar hemma – men utan middag?

Kanske finns lösningen närmare än vi tror. Överbliven mat från Ullvigymnasiet skulle säkert kunna räcka till att ordna matlådor för de mest behövande. Det borde gå att tänka lite mer kreativt.

Jag ser fram emot svar från ansvariga politiker och tjänstemän. För det finns annat att spara på i Köpings kommun än att dra in på maten för våra mest utsatta invånare.

HH.50

Det här är en säg-din-mening-artikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva till Säg din mening? Skicka in en text här. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.