När tiden står stilla i Köping

Jag kallar tornuret i Köpings Rådhus för Köpings Big Ben. Ett landmärke för vår lilla stad. Så vacker med en skön klang när tiden förkunnas då klockan slår.

Men klockan sover törnrosasömn. Den står stilla. Den har slutat att slå sedan några år tillbaka. Den står still på 13:25.

Efter två år av stambyten, nya elledningar och bättre ventilation i Rådhuset vid Stora Torget i Köping trodde jag att Köpings Big Ben skulle börja gå och slå varje timme, igen, i september. Ännu inte.

När tornuret på stadens rådhus står still blir det en symbol för att i Köping står tiden stilla. Ingen utveckling mot framtiden. En ännu värre tolkning – Köping är så trist att klockorna stannar. Till och med tornuret i Rådhuset står stilla – liksom i Köpings kyrka, sedan några år tillbaka.

Big Ben är förmodligen världens mest kända klocka. Sex monarker och 41 premiärministrar har kommit och gått sedan klockorna först slog sin nu välbekanta musik över Westminster. Big Ben i London är en slagklocka, som göts 1856 och togs i bruk 1859. Det officiella namnet på klockan är Great Bell of Westminster. Varje heltimme slår tornuret med det officiella namnet Great Clock of Westminster.

Tidräkning är lika lång som den mänskliga civilisationen. I tusentals år har olika ur, kalendrar och andra tekniska hjälpmedel använts för att utföra tidräkning och mäta tidsintervall eller bestämma aktuell astronomisk tidsperiod. Tidiga exempel på tillämpningar var att förutsäga mörkrets inbrott, att planera sådd och skörd, att komma ihåg högtider och att navigera.

Det nuvarande sexagesimala talsystemet, som delar upp tidsintervall i 60 lika stora delar, uppfanns av sumererna och har använts för mätning av tid i cirka 4 000 år.

Storkyrkan i Stockholm erhöll sitt första tornur 1471 genom Sten Sture den äldres försorg. På 1700-talet blev Christopher Polhem känd för sina tornur samt golv- och väggur vilka tillverkades i den egna fabriken, Stjärnsunds manufakturverk i Stjärnsund.

Rådhuset i Köping byggdes 1877, kostade 81 000 kronor, i dagens penningvärde cirka 5 miljoner kronor. Huset ritades av hovarkitekten Johan Fredrik Åbom.

Nu har huset renoverats under en tvåårsperiod, det skulle kosta 22 miljoner enligt ursprunglig budget. Det blev närmare 30 miljoner kronor innan de ledande politikerna och tjänstemännen kunnat flytta tillbaka till Rådhuset från tillfälliga lokaler i KMW-området på Glasgatan.

Urmakarfamiljen Lindell i Köping hade tidigare i uppdrag att var sjätte dag dra upp tornurets fjäder med en stor vev, som väger kanske 100 kilo. Först Bengt Lindell, sedan hans bror, Torsten. Och senast Torstens son, Ludde, som hade denna uppgift under en tioårsperiod med början på 90-talet och en bit in på 2000-talet.

-Jag drog upp fjädern i alla mekaniska ur i hela Rådhuset, inte bara tornuret, berättar Ludde för Magazin24.

Köpings kommun ingår i ett BID-projekt tillsammans med projektet Svenska Stadskärnor. BID är förkortning för Business Improvement District – affärsutvecklingsområde. Ett väl utvecklat koncept för att utveckla stadskärnor runt om i landet.

Vid rundvandringar i grupper för att hitta förbättringsförslag har det stillastående tornuret i Köpings rådhus väckt uppmärksamhet och en gemensam uppfattning – urverket måste gå, måste slå.

Inför denna Inledare har jag ”ringt och härjat lite”. Jag har fått löfte från den nye fastighetschefen i Köpings kommun att uret skall börja gå igen. Köpings Elektriska skall hjälpa till med detta.

När jag ringer och talar med Björn Söderqvist på Köpings Elektriska bekräftar han att firman fått uppdraget – dagen innan.

Hurra, bravo, vajert – äntligen!

Hoppet lever. Snart skall det vackra tornuret gå och slå varje timme, signalera och symbolisera – att i Köping är vi på G mot en ljusnande framtid.

Tillsammans kan vi utveckla ”The Spirit of Köping” och nå högt uppställda mål inför vår gemensamma framtid.

Ja, vi kan. Vi bara gör det.

Vi som bor, lever och verkar i Köping, vår längtans bygd, vårt hem på jorden.

OBS! Nu har tornuret på Rådhuset börjat gå igen. Magazin24 har inte ringt och ”härjat” förgäves.