Nu slipper vi summer bluesen för ett år

Vi är så fixerade vid sommaren, att vi tänker att i år äntligen ska ha den idylliska sommaren med bad i sjöar och hav, äta skaldjur på klippor i solnedgången och gå från hemmafester när solen redan gått upp.

Vädret ska vara bra, solen ska skina och vattnet ska vara härligt. Det är inte en eller två väderappar som går varma i mobilen, för en app bör ju ändå visa på solsken.

Det är inte så konstigt att det är så många som drabbas av summer blues. Den gör oftast entré i slutet på sommaren, eller i slutet på ens semester. Det är en form av depression eller kanske snarare desperation av att inte ha upplevt just allt det där som vi längtat efter under minst halva året.

Som sommardängan från 96 går, “för hela året har jag väntat på juni, juli, augusti, för vindarna är varma då, juni, juli, augusti, för allting verkar lättare då”. Ja visst är vindarna varmare då, det har Gyllene Tider inte fel i, men är allting verkligen lättare då, då?

Summer blues är inte något nytt påhitt, men jag gissar att fallen åtminstone inte har minskat i takt med den växande användningen av sociala medier. Användningen kryper både uppåt och nedåt i åldrarna, bilderna blir mer och mer iscensatta, och vi blir mer och mer pedantiska med vad som får hamna i det permanenta flödet.

Det är så enkelt att jämföra sin sommar med alla andras nu för tiden. Vi ser alla resor som sociala media följare är iväg på, alla middagar som äts, alla drinkkvällar på stan, alla kvällar som blir till gryningar. Det här är vad flödet under sommaren är fyllt av, och är det inte när vi sitter där på vår soffa i vår ensamhet som är primetime för scrollandet dessutom. Det är klart vi i den stunden blir knackade på axeln av både summer bluesen och FoMo’n (fear of missing out – rädsla att missa något).

Sommarens förväntningar för med sig en stress om att vi ska hinna med allting. Att livet är så härligt juni, juli och augusti. Men när en vän sa till mig i mitten av juli “Linn, tänk att vi lever precis i den stunden som vi väntat på hela året” så drabbades jag av en sorts panik, ni vet när känslan går igenom hela kroppen, och jag undrade om jag verkligen njuter ordentligt nu.

Är jag i nuet, uppskattar jag det nu då? För snart kommer den blöta hösten och den mörka vintern och då kommer jag längta till den här stunden igen. Så njut nu då för i *** Linn. Det var två ord men tusen känslor som jag drabbats av: Summer blues.

Nej vet ni vad, jag tycker att det ska bli skönt med höst om ett par dagar nu. Så vi slipper summer blues, FoMo och allt vad det nu heter. Vi behöver inte bry oss om att kolla väderapparna mer för det spelar ingen roll om det ska regna i vågrät riktning istället för lodrätt riktning i fyra veckor i sträck, för det är ingen som förväntar sig något annat.

Utöver mina kallsupar i summer blues träsket så hade jag en fantastisk sommar, tackar som frågar. Min första i Köping på 6 år, så tack för den.