Bränna sopor för miljöns skull?

Vi behöver ställa om till ett resurseffektivt och giftfritt samhälle. Bidrar vi till en grönare värld om vi i Köping framställer vätgas genom att förbränna 66 000 ton importerat avfall om året?  Det måste Köpings politiker och kommunmedlemmar ta ställning till.

Köping är en liten stad i världen som drömmer om utveckling, tillväxt, nya företag, nya jobb och fler skattebetalare. Allt detta ger skatteintäkter som skall bekosta vår välfärd. Vård, skola, omsorg med kompetenta medarbetare, som kan ge oss i Köping den kvalitet i välfärden, som vi alla har rätt att förvänta oss. Vi i Köping vill möta framtiden med energi, hopp och optimism.

När en entreprenör tar kontakt med Köpings kommun för att berätta om sin vision och tala om en tänkt etablering blir bemötandet välkomnande och entusiastiskt.

Det fick Torsten Granberg, vd för Plagazi, uppleva när han under 2018 tog kontakt med vår kommun för att presentera sitt visionära projekt – en vätgasanläggning i Köping.

Grön el och grön omställning är samtidens mantra. Dessa gröna begrepp har några syskon. De kallas för grön vätgas och grön fjärrvärme. Den som utlovar grön el, grön omställning, grön vätgas och grön fjärrvärme blir lätt hjälteförklarad och slipper kritiska frågor.

Vem vill ifrågasätta en sådan ambition?

Plagazi har under flera år sökt investeringsbidrag i ett antal statliga fonder, men har fått avslag på samtliga ansökningar.

Vi har granskat alla dokument vi har kommit åt hos kommun och myndigheter, för att få en helhetsbild av affärsprojektet Plagazi AB/Köping Hydrogen Parks tänkta vätgasanläggning i Köping.

Plagazi är ett familjeföretag som funnits sedan 2007. Familjen heter Granberg. Bolaget blev ett aktiebolag först 2013. Plagazi säger sig vilja skapa grön vätgas ur sopor. Företaget själv använder uttrycket ”Don’t Waste the Waste.”

Den som är nyfiken på hur många anställda företaget har, kan notera att olika uppgifter lämnas till Naturvårdsverket, Bolagsverket, i pressreleaser och i intervjuer med bolagets VD, Torsten Granberg. Antalet anställda varierar mellan tio och trettio. Det högre antalet anställda intygade Torsten Granberg på heder och samvete i ansökan till Klimatklivet den 4 maj 2022. Senaste årsredovisningen visar dock att bolaget endast har en (1) anställd i Sverige.

2018 och 2019 anges 0 kronor i omsättning. 2020 stiger omsättningen till drygt 2 miljoner för att 2021 vara drygt 4 miljoner kronor.

Företaget

Företaget är uppbyggt kring ett svenskt patent av Daniel Ringheim och Torsten Granberg. Patentet är i kraft sedan invigningsdatum år 2008. Enligt affärsplanen är företaget specialiserat på att designa, utveckla och konstruera anläggningar för plasmaförgasning. Företaget erbjuder sina kunder en nyckelfärdig vätgasanläggning, inklusive leverans av råvaror, driftstöd – och en inkomstkälla från vätgasförsäljning.

Plagazi har sedan företaget grundades 2007 försökt övertyga och sälja sin affärsmodell till svenska kommuner. Ingen kommun har nappat – utom Köping. Någon anläggning i drift, där Plagaziprocessen tillämpas, finns inte heller någonstans i världen.

Den 6 december 2019 undertecknade Köpings kommun en avsiktsförklaring med Plagazi AB i Köpings Rådhus. En pressrelease gick ut den 2 december. Den 3 december får Plagazi AB sitt tredje avslag från Naturvårdsverket. Den 5 december informeras kommunstyrelsen om den kommande avsiktsförklaringen. Kommunstyrelsens ordförande Elizabeth Salomonsson gör en muntlig dragning under övriga frågor.

Kommunstyrelsen ställer sig bakom avsiktsförklaringen utan att få något skriftligt underlag. Ingenting tyder på att kommunstyrelsen i Köpings kommun den 5 december 2019 kände till Naturvårdsverkets tre negativa bedömningar av Plagazi-processens uppgivna fördelar.

Torsten Granberg, för dagen i röd slips, undertecknade den 6 december 2019 för Plagazi, och en glad och uppsluppen Elizabeth Salomonsson undertecknade för Köpings kommun.

Bland övriga närvarande från Plagazi fanns Jörgen Andersson, tidigare inrikesminister i Göran Perssons regering. Delegationen från Köping representerades bland annat av Christer Nordling från VME (Västra Mälardalen Energi).

I avsiktsförklaringen läser vi att Plagazi aviserat intresse för att etablera en plasmaförgasningsanläggning i Västmanland och att parterna under 2019 diskuterat en eventuell förläggning till Köpings tätort.

I dokumentet står: ”Syftet med lokaliseringen i Köping är att hitta närheten till en framtida vätgasmarknad, samt att finna en avsättning för processens övriga produkter.”

En förstudie skall tas fram för att tydliggöra framtida samverkan.

Omfattande sekretess skall gälla, enligt avsiktsförklaringen. När det gäller offentlighetsprincipen säger avtalet att båda parter skall vara överens om vad som skall omfattas av denna grundlagsfästa princip. Att ett företag kan lägga in sitt veto för att begränsa offentlighetsprincipen kan ifrågasättas.

Vi ställer oss frågan:

Om Köpings kommunstyrelse känt till Plagazis alla avslag vid bidragsansökningar – hade Elizabeth Salomonsson (S) då fått ja till sitt förslag om att teckna avsiktsförklaring med Plagazi AB?

Elizabeth Salomonsson uppger för Magazin24 att hon inte kände till Plagazis bidragsansökningar och avslag.

Ovanstående avsiktsförklaring kompletterades den 2 februari 2022. I denna handling anges att projektet med plasma­förgasnings­anläggningen har blivit omdöpt till Köping Hydrogen Park. Nu anges att tre Plagazianläggningar planeras på en och samma industritomt i Köping. Köpings kommun åtar sig i tillägget att förse Köping Hydrogen Park med mark för de tre anläggningarna, som planeras att vara i drift 2024.

Detta tillägg till tidigare avsiktsförklaring undertecknas av Torsten Granberg för Plagazi och Annika Duàn för Köpings kommun.

Första gången

För första gången anges projektet i siffror. Anläggningarna skall:

• Återvinna 66 000 ton avfall/år
• Skapa 12 000 ton vätgas per år
• Skapa 150 000 ton koldioxid/år
• Skapa 10 MW fjärrvärme

Vidare anges att parterna påbörjar ett miljösamråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län. Syftet är att lämna in en miljöansökan senare under året, 2022.

Anläggningen planeras att vara i drift 2024.

Annika Duàn kommenterar projektet i Västmanlands television: ”Vi vågar saker som är lite annorlunda och det tycker jag är signifikativt för Köping och dess verksamheter.”

Jörgen Andersson var vid denna tidpunkt styrelseordförande i Plagazi. Han har en bakgrund som inrikesminister och bostadsminister i Göran Perssons socialdemokratiska regering.

I Västmanlands television kommenterade Jörgen Andersson den 10 maj 2022.

”Det här har nu vuxit till ett stort industriprojekt som är kostnadsberäknat till 1,5 miljarder kronor. Vi har också en avsiktsförklaring om en finansiering av projektet. Det här är en av Europas största vätgasanläggningar, som ska byggas i Köping. Anläggningen kommer att sätta Köping på kartan”.

Köping Hydrogen Park
Köping Hydrogen Park registrerades som aktiebolag den 22 november 2022. Bolaget är ett samarbete mellan Köpings kommun, Plagazi AB och VME. Aktiekapitalet: 100 000 kr. På Plagazis hemsida är Köping Hydrogen Park bolagets enda projekt. Kommunvapnet används i anslutning till Köping Hydrogen Parks logotyp.

Redan i en ansökan från Plagazi till Klimatklivet hos Naturvårdsverket år 2018 anges Gun Törnblad som kontaktperson – ett år innan kommunens avsiktsförklaring. Hon är stadsarkitekt och förvaltningschef i samhällsbyggnadsförvaltningen i Köping. Naturvårdsverkets avslag 2018 har således varit känt i Köpings kommun.

Processen i anläggningen uppges vara helt sluten och inte ge ifrån sig något miljöfarligt avfall. Olika svar på hur koldioxiden ska tas om hand har givits av Torsten Granberg under arbetets gång. Den ska fraktas flytande, den ska mineraliseras, den ska säljas till växthus i Tyskland, den ska fraktas till Island och tas om hand i havet, den ska sänkas i oljeborrhål i Norge, den ska fraktas till en CCS-Hub i Norrviken. CCS betyder Carbon Capture and Storage. Detta innebär att koldioxiden i rökgaserna fångas in.

Enligt Plagazi kan processen göras självförsörjande med el tack vare att överskottsenergin tas om hand och producerar den el som behövs i processen. Detta medför enligt företaget att produktionskostnaden för Plagaziprocessen är lägre än konkurrenternas. I kunderbjudandet har Plagazi uppgivit att de stora fördelarna med den egna processen är att vätgas kan produceras på ett hållbart sätt.

Att bygga och implementera en förgasningsanläggning kostar i Köpings fall 1,5 miljarder kronor, enligt Jörgen Andersson i ett inslag på Västmanlands television daterat 12 maj 2022.

Den höga kostnaden kan stoppa kommuner från att använda denna teknologi. De höga investeringskostnaderna kan allvarligt försvåra försöken hos vilket företag som helst att få fram tillräckligt högt riskkapital.

En annan utmaning med teknologin är att den kräver en viss typ av organiskt material för att fungera effektivt. Material med hög fuktighet eller högt askinnehåll kan påverka effektiviteten och leda till oönskade biprodukter.

Ännu en nackdel med teknologin är att förgasningsprocessen kan producera olika föroreningar, som kräver efterbehandling, till exempel kväve­oxider och svavel­oxider. Dessa kan orsaka luftföroreningar och kräva avancerade reningstekniker.

Torsten Granberg, vd i Plagazi

Torsten Granberg, vd i Plagazi, refererar ofta till en liknande anläggning i Arlington på USA:s västkust. Ibland kan den som lyssnar på Torsten Granberg få intrycket att detta är Plagazis anläggning, men denna anläggning drivs av InEnTec Inc. Det finns ingen anläggning i drift i världen, som använder Plagazi-processen.

Torsten Granberg har upprepade gånger hävdat att allt går att bränna, från bildäck till rötslam. Därav företagets upprepade mantra: ”Don´t waste the waste”.

I anläggningen i Arlington, tas inte allt avfall emot till förbränning. Företaget InEnTec Inc. accepterar exempelvis inte kyl o frys, däck, batterier, bilskrot, använda oljor och farligt avfall. Där används en annan process med 10 000 °C i förbränningstemperatur. Detta att jämföra med Plagaziprocessens 3 000 °C.

I Arlington ligger anläggningen i ökenmiljö, långt från bosatt område. Grundvattnet är mycket lågt och skyddas av berggrund. Det torra klimatet beskrivs av InEnTecs vd och styrelseordförande, Jeffrey Surma, som mycket gynnsam året om. I Köping är klimatet stora delar av året förenat med fukt, som riskerar att minska effektiviteten i processen.

Bostadsområden

I Köping ligger bostadsområdena Malmön och Mälartorget mycket nära den tomt, Sjötullen 1.2, mellan Nordkalk och Yara, där den tänkta vätgasanläggningen planeras att lokaliseras. Säkerhetsavståndet har beslutats vara 750 meter och Mälartorget hamnar innanför denna gräns.

Vätgasens risker beskriver MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) såhär: ”Vätgas är en utmanande gas säkerhetsmässigt, som behöver extra hänsyn för att kunna hanteras på ett säkert sätt. Som exempel kan nämnas att vätgas är mer reaktivt än de flesta andra brännbara gaser, vilket kan innebära större explosionstryck och i vissa fall även övergång till detonation.”

Följa besluten

Vi har försökt att följa besluten om Plagazis anläggning i VME-protokoll.

Protokoll vi har begärt ut enligt offentlighetsprincipen har i flera delar belagts med sekretess och gjorts oläsliga med svarta överstrykningar. I de senaste protokollen ligger detta betydelsefulla projekt som en muntlig information under övriga frågor.

De yttranden som företag och kommunmedlemmar skickat in efter myndighetssamråd 23 juni 2022 och samrådsmöte 31 augusti 2022 är inte offentliga. Detta eftersom yttrandena inte har skickats in till Köpings kommun, utan till Wescon Miljö­konsult AB, som inte omfattas av offentlighetsprincipen.

I ett brev från kommunstyrelsens ordförande Annika Duàn daterat den 16 maj 2022, ställt till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, får vi veta mera om de långtgående planerna.

Vi får veta att ett antal möten har hållits mellan Plagazi AB och Köpings kommun.

Frågor om finansiering, placering och samrådshandlingar sägs vara avklarade. ”Köpings kommun och Plagazi AB är nu så långt fram i planerna och vi vill gärna redovisa projektet för näringsdepartementet”. Projektet beräknas kosta 1,5 miljarder kronor.

Allt detta vill Köpings socialdemokratiska kommunstyrelseordförande, Annika Duàn, få berätta för den socialdemokratiske näringslivs­ministern Karl-Petter Thorwaldsson, populärt kallad ”Kålle”. Han är inte intresserad av att lyssna och bli informerad. Fyra dagar senare, den 20 maj, får Annika Duàn ett ”nej-tack” från sin partikollega och näringsminister.

Miljökonsekvensbeskrivningen anger att riktvärdena för buller inte kommer att överskridas vid bostäderna. Vid Ekbackens friluftsområde sker ett nämnvärt överskridande av bullernivåerna.

Miljötillstånd för den planerade anläggningen inlämnades till Mark- och Miljödomstolen i Nacka den 28 april 2023 av advokater som företräder Köpings Hydrogen Park.

Beslutet i domstolen påverkar projektets framtid.