Många sökta miljoner – förgäves

Det företag som vill satsa på grön el, grön omställning, fossilfritt kan få många miljoner i stöd från staten i olika bidrag, som bedöms av t ex Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Bara stödformen Klimatklivet, som ger stöd åt åtgärder som har störst klimatnytta, har delat ut över 10 miljarder kronor i bidrag sedan 2015.

Plagazi AB har sökt stöd i en mängd ansökningar. Exempel: 140 miljoner kronor i ett projekt med namnet Omvandla avfall till vätgas och 145 miljoner kronor i en ansökan om Vätgasframställning för industrin. Magazin24 har gjort en sammanställning av Plagazis många ansökningar – och avslag.

2023

• Plagazi har lämnat in två ansökningar till Energimyndigheten. Båda har dragits tillbaka före beslut.

2022

• Plagazi AB söker om investeringsanslag från Klimatklivet. Ansökan har titeln ”Plasmaförbränning av avfall för framställning av grön vätgas och fjärrvärme”. Anläggningen ska enligt ansökan vara placerad vid Sjötullen i Köpings kommun. Vi läser i ansökan att ”Projektet kommer att vara den första innovativa Plagazi Waste-to-Hydrogen-anläggningen i Europa.”

Naturvårdsverket yttrar i ett mail till Plagazi AB:

”Vi har nu gått igenom ansökan och det verkar som att det råder stor osäkerhet om hur åtgärden ska genomföras och hur ägarförhållandet ser ut. I projektet finns endast avsiktsförklaringar och inga avtal. Av det skälet riskerar åtgärden att inte påbörjas alternativt att avbrytas.”

Länsstyrelsen i Västmanland har uttalat sig och den sammantagna bedömning är inte positiv. Myndigheten efterfrågar en referensanläggning. Länsstyrelsen ifrågasätter ägarförhållandet och avsaknad av avtal. Myndigheten vill också ha svar på hur underhållsorganisationen kring anläggningen ska se ut. Frågeställningar finns kring att den ekonomiska kalkylen är högre än i kommunens ansökan två år tidigare.

Länsstyrelsens sammantagna bedömning till Plagazis ansökan är kritisk i alla strategiska frågeställningar av vikt för Plagazi.

Efter mailväxling mellan Naturvårdsverket och Plagazi AB väljer företaget att dra tillbaka sin ansökan den 18 augusti 2022, innan något beslut har fattas.

2020

• Plagazi söker 145 miljoner från Energimyndighetens utlysning om ”Statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet”. Ansökan gäller ”Vätgasframställning för industrin”. Avslaget är daterat den 1 april 2020.

Ur beslutsmotiveringen:
”Med utgångspunkt i utvecklingen inom området för materialåtervinning bedömer Energimyndigheten att vätgas framställd från förgasning av hushållsavfall kommer att ha en begränsad roll i omställningen av energisystemet. Vidare bedömer Energimyndigheten att projektet inte kommer att kunna genomföras utan betydande brister eftersom grundläggande teoretiska kunskaper om huvudprocessen saknas. De teoretiska beräkningar som de ekonomiska kalkylerna utgår från överrensstämmer inte med den process som i övrigt beskrivs i ansökan”.

• 3 juni 2020 lämnas en ansökan in till Energimyndigheten, ”Förstudie för upprättning av en Plagazi-Process”. Företaget ansöker om 675 000 kr från utlysningen Pilot- och Demonstration till sin förstudie. Alla ansökningar i utlysningen har granskats av minst tre bedömare, varav minst en extern expert. Dessa agerar rådgivande till Energimyndighetens beslut. Avslaget är daterat den 23 oktober.

Ur beslutsmotiveringen:
”Vid en sammanvägd bedömning anser Energimyndigheten att den aktuella ansökan inte i tillräcklig utsträckning uppfyller utlysningens kriterier beträffande på vilket sätt det sökande bolaget kan skapa en lönsam och kommersiell affärsverksamhet. Vidare bedömer Energimyndigheten att ansökan inte heller i tillräckligt hög grad, uppfyller utlysningens kriterier avseende verifiering med kravställande kund.”

• 2020 söker Christer Nordling för Köpings kommuns räkning investeringsstöd från Klimatklivet för uppbyggnad av en Plagaziprocess-anläggning. ”Vi står nu inför att bygga upp en anläggning”, läser vi i ansökan. Plagaziprocessen finns enligt kommunens ansökan uppbyggd i Arlington, USA och Nordling uppger att ”man där bevisar att tekniken fungerar”.

Länsstyrelsen yttrar sig och anger att den sammantagna bedömningen inte är positiv. I ett yttrande daterat 27 oktober 2020 redogör Länsstyrelsen för några väsentliga punkter inför beslutet:

En förstudie som pågår enligt avsiktsförklaringen är inte klar. Inlämnade kalkyler är uppbyggda på data som inte kan verifieras, som exempelvis muntliga offerter från stora leverantörer. Länsstyrelsen påtalar kommunens ansvar som kravställare och ifrågasätter referenser till anläggningen i USA, eftersom uppgifter saknas om teknik, risk och lönsamhet för en anläggning i Sverige. Ansvarsfördelningen är oklar mellan kommunen och Plagazi, enligt Länsstyrelsen.

Alternativ för värmeproduktion efterfrågas och kommunen uppger att utredningar om detta pågår. Köpings kommun uppger att kostnaden för att ta fram vätgasen är väsentligt lägre än andra existerande metoder. Länsstyrelsen efterfrågar om det i så fall finns andra potentiella kunder för Plagazis process.

Ett av kraven för att få investeringsstöd är att finansieringen är uppfylld. Länsstyrelsen vill att kommunen klargör överenskommelser och åtaganden kring medfinansieringen. Vidare anser Länsstyrelsen att omhändertagandet av koldioxid behöver säkerställas.

Naturvårdsverket skriver i ett mail till Nordling, daterat 10 december 2020: ”Utifrån ansökans handlingar och den kompletterande information som skickats in i ärendet så är bedömning att det finns avgörande brister i genomförandekapaciteten för åtgärden.” Köpings kommuns ansökan till Klimatklivet dras tillbaka den 18 december 2020, innan något beslut har fattats.

2019

• En ansökan om 140 miljoner lämnas till Industriklivet under 2019. Den gäller ett projekt som kallas ”Omvandla avfall till vätgas”. Avslaget är daterat 28 augusti 2019.

Ur beslutsmotiveringen:
”Projektet fokuserar på produktion av vätgas för användning som fordonsbränsle. Det saknas således en tydlig koppling till att minska industrins processrelaterade utsläpp för växthusgaser vilket är syftet med Industriklivet. Projektet bedöms därmed inte vara inom ramen för Industriklivets område.”

• En ansökan till Klimatklivet samma år gäller ”CCS-utredning”. (CCS, Carbon Capture Storage=koldioxidinfångning). Plagazi ansöker om investeringsstöd på 1,5 miljoner. Avslaget är daterat den 30 september 2019.

Ur beslutsmotiveringen:
”Ansökan saknar information som behövs för att kunna behandlas inom ramen för Industriklivets utlysning för forsknings- och innovationsprojekt. Den sökande har trots begäran om komplettering inte inkommit med ytterligare uppgifter.”

• ”Avfall till vätgas” heter en annan ansökan samma år. Plagazi söker pengar för placering av en anläggning bredvid sopförbränningsanläggningen i Norsa, Köpings kommun. Vätgas ska enligt ansökan produceras till ett mycket förmånligt pris.

Ur ansökan: ”Plagazi Processanläggningen i Köping ska utgöra en del av the Hydrogen Highway mellan Stockholm och Oslo och vara en demoanläggning för att sprida kunskapen om att vätgas är ett billigare alternativ till fossila bränslen än andra typer av bränslen.” Ansökan avslås den 3 december 2019, två dagar innan kommunstyrelsen får en muntlig dragning om den kommande avsiktsförklaringen mellan Köpings kommun och Plagazi AB.

Ur beslutsmotiveringen:
”Bedömningen grundar sig i Energimyndighetens synpunkter och osäkra antaganden i flera led, som gör att utsläppsminskningen inte kan säkerställas.”

• Energimyndighetens ”Statliga stöd för forskning och utveckling samt innovationsprojekt” mottar en ansökan 2019. Plagazi söker investeringsstöd på 2,2 miljoner kr i en ansökan med namnet ”Power backup med vätgas”. Begäran avslås den 11 december 2019.

Ur beslutsmotiveringen:
”Energimyndigheten bedömer att projektförslaget ligger utanför programmet, eftersom det inte avser att utveckla en teknik som ska användas i industrins processer eller produktionssteg, utan ska utveckla ett containerbaserat koncept för reservkraft.”

Naturvårdsverket har anlitat Energimyndigheten som expertmyndighet. I en anteckning från ett telefonsamtal daterat den 10 oktober 2019 läser vi Energimyndighetens yttrande om Plagazi i samtal med Naturvårdsverket.

Energimyndigheten anser att inlämnade ansökningar brister i flera delar: ”Avsaknad av affärspartners, avsaknad av trovärdiga och korrekta beräkningar, stor osäkerhet kring CCS lösning som idag inte finns, dåligt förklarade processer kring avkylningen av CO2 för förvaring i cisterner.” (CCS, Carbon Capture Storage = koldioxidinfångning).

Företaget

• Plagazi inkommer med en ansökan till Klimatklivet. Det har titeln ”Framställning av grön el och vätgas från grot”. (Grot är skogsavfall och avfall från trätillverkning). Enligt ansökan kommer Köpings kommun att anvisa plats i hamnområdet. Vidare nämns att annat avfall som är ett miljöproblem för kommunen också ska tas om hand. Uppbyggnad av anläggningen ska enligt ansökan läggas på lokala entreprenörer. Avslaget är daterat den 25 oktober 2018.

Ur beslutsmotiveringen:
”Utifrån inkomna uppgifter och vår bedömning hör åtgärden inte till de åtgärder som uppvisar störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investeringskrona.” 

I ett yttrande från Länsstyrelsen läser vi: ”Det är svårt för Länsstyrelsen att säga något om hur väl anläggningen kommer att fungera tekniskt.” Länsstyrelsen anser att klimatnyttan är komplex att beräkna.

2016

• Plagazi söker bidrag från Naturvårdsverkets utlysning Klimatklivet. Ansökan gäller en anläggning i Stockholms län. Avslaget dateras den 21 juni 2016.

Ur beslutsmotiveringen:
”Kravet på att åtgärden ska leda till en varaktig minskning av växt­husgasutsläppen är inte uppfyllt.”