Kan vi lita på KPMG:s granskning?
Nu är avtalet mellan Köpings kommun och KPMG undertecknat. Nu skall KPMG göra den externa granskningen av hur betalkorten inom Köpings kommun använts.
Nu är avtalet mellan Köpings kommun och KPMG undertecknat. Nu skall KPMG göra den externa granskningen av hur betalkorten inom Köpings kommun använts.
Detta sedan Magazin24 den 16 januari avslöjat dokumenterade misstankar om missbruk av kommunens betalkort. Ett avslöjande som fick kommunledningen att dagen därpå meddela att alla kort dras in, att extern utredning skall tillsättas och ny policy tas fram.
Alla fakta vi publicerat kommer från dokument vi begärt ut från kommunen, med hänvisning till den grundlagsfästa offentlighetsprincipen. Bara tjänstemän har haft betalkort, inte politiker.
Uppdraget är formulerat så här i avtalet mellan Köpings kommun och KPMG:
”Vi åtar oss att granska hur kvitton använts till inköp som sker via betalkort för perioden januari 2021 till december 2022”.
För den som värnar om juridisk korrekthet och begriplig svenska är formuleringen obegriplig. Hur ”kvitton använts till inköp”? Inköp sker ju inte med kvitton utan med betalkort. Det borde rimligen ha stått ”hur betalkort använts till inköp och hur kvitton redovisats”.
Vad kommer KPMG:s granskning att kosta skattebetalarna i Köping?
I avtalet läser vi:
”Arbetet utförs på löpande räkning baserad på nedlagd tid för uppdragets genomförande.”
Debitering per timme 1 500 kronor (inklusive moms) i genomsnitt, uppskattad tidsåtgång 100 timmar. Plus rätt till ersättning för utlägg och kostnader. Plus 2,5 procent av fakturerat arvode för ”uppdragsadministration” – sekreterartjänster, fotokopiering, utskrifter, fax, bud, porto et cetera.
KPMG:s granskning av hur betalkorten använts och betalningarna redovisats av Köpings kommun kommer alltså att kosta skattebetalarna över 150 000 kronor.
Det kommer inte att bli någon fördjupad granskning. I avtalet talas om att ”granskningen sker via stickprov” bland 44 betalkort. Hur och vem som väljer vad som skall ingå i ”stickprovet” framgår inte i avtalet.
Intressant att KPMG skall granska exakt samma tvåårsperiod som vi granskat – från 1:a januari 2021 till 30:e december 2022. Den som är konspiratoriskt lagd skulle kunna tro att valet av period visar att det snarast är Magazin24.s granskning som skall granskas och ifrågasättas.
Vi är dock inte konspiratoriskt lagda.
I kommunledningens genmäle till Magazin24 den 17 januari kunde vi läsa: ”Vi kommer att göra en extern granskning för att få en helhetsbild av hur korthanteringen fungerat”.
Men i avtalet med KPMG står alltså att ”granskningen sker via stickprov”.
Kan man få en helhetsbild via stickprov?
”När arbetet har avslutats kommer utförd granskning att rapporteras i form av en beskrivning av utförd granskning….”
Denna formulering kan tyda på att KPMG vill göra en muntlig rapportering till Köpings kommun, inte komma med en skriftlig rapport.
Denna misstanke förstärks av avtalets rubrik: ”Uppdragsbrev fristående rådgivning.”
En muntlig föredragning i stället för en skriftlig rapport skulle undandra medborgare och media insyn i KPMG:s granskning. Detta vore olyckligt och oacceptabelt i en kommunal demokrati som skall stå för öppenhet, insyn och transparens.
En vanlig läsarfråga vi fått: Vad säger revisorerna? Det svar vi fått av kommunens förtroendevalda revisorer är att granskning på den detaljnivå, som Magazin24 genomfört, inte gjorts. De missbruk vi påvisat har alltså skett under vattenytan, undgått radarupptäckt.
Vi har tidigare varit kritiska till att ”granskaren skall granska sig själv.” Vår kritik kvarstår. Den externa granskningen borde ha uppdragits åt annat företag än KPMG.
Det är häpnadsväckande att två redaktionella medarbetare på Magazin24 kan hitta missförhållanden som KPMG, ett av världens stora revisionsbolag, missat i den ordinarie revisionen. Sannolikheten att KPMG plötsligt skulle uttala kritik mot sin egen tidigare granskning är liten. Sannolikheten att KPMG skulle uttala kritik mot kommunen för bristande intern kontroll är lika liten.
Denna misstanke stärks av formuleringen i avtalet: ”När arbetet har avslutats kommer utförd granskning att rapporteras i form av en beskrivning av utförd granskning samt eventuella noteringar och rekommendationer.” Alltså – KPMG lovar berätta hur de jobbat men garanterar inga noteringar och rekommendationer. Dessa kallas ”eventuella”.
En kund som Köpings kommun, som KPMG kan fakturera närmare 1 miljon kronor det senaste året, vill revisionsföretaget sannolikt inte stöta sig med.
Det finns ett fall i Sala kommun år 1997 då KPMG ville ge ansvarsfrihet för ett kommunalt bostadsbolag, som inte skickat hyresavier till sin vd.
En advokatbyrå i Västerås fick göra en alternativ revisionsgranskning och KPMG fick då omfattande kritik för sin ursprungliga revision.
Vi har i vår dokumentation i Magazin24 kunnat visa:
• En yvig representation i strid med ett tydligt regelverk, som många struntar i att följa.
• Attesteringar i strid med attestreglementet, där underordnade attesterar sina chefer.
• Fördyrande inköp av andra leverantörer än kommunen har avtal med, inklusive avtalade rabatter.
• Kontantuttag i bankomater (värsta exemplet – över 200 000 kronor i kontantuttag under en handfull år).
• I bokföringen godkända transaktioner, på både större och mindre belopp, fastän kvitton saknas.
• Att kortinnehavare skrivit handskrivna kvittenser för egna utlägg utan att kvitton bifogas.
• En hel del mindre utgifter, betalda med kommunens betalkort, som inte kan klassas som annat än privata utgifter.
Allt detta bör KPMG:s utredning tydligt belysa, konstatera och notera.
Självklara frågor som KPMG:s utredning bör ge svar på:
• Används kommunens inköpskort enligt de riktlinjer som finns beslutade i kommunen?
• Görs inköp av andra än godkända leverantörer, som kommunen har avtal med, och i strid med dessa avtal?
• Redovisas gjorda inköp enligt bokföringslag och god redovisningssed? Finns kvitton, används rätt konton, redovisas moms korrekt, redovisas kvitton på rätt period?
• Är gjorda inköp och betalningar förenliga med den verksamhet som bedrivs i kommunen? Eller kan man anta att inköp gjorts för personligt bruk?
• Följer kommunen skattelagstiftningen? Om inköp eller betalning är att betrakta som förmån, redovisas detta av Köpings kommun?
Det är vår förhoppning som medborgare att allt detta skall konstateras och noteras i KPMG:s granskning.
Det är vårt journalistlöfte att publicera mera av vår omfattande dokumentation, om KPMG:s rapport försöker mörka, tysta och släta över.
Vi vill att allt skall gå rätt till i Köpings kommun. Det vill Köpingsborna, våra läsare, också.
Karl Beijbom
Marie Selling Achrén