Kolsva kommundel – är det verkligen något för framtiden?

Vad gör Kolsva kommundel för skillnad egentligen? Verksamheterna kommer ju att finnas kvar i Köpings kommun, även utan en lokal kommunal förvaltning? För skolorna i Kolsva kommundel spelar det väl i alla fall ingen roll? De här frågorna har vi fått svara på många gånger den senaste tiden. När det nu finns ett konkret förslag att avveckla Kolsva kommundel, vill vi förtydliga vad Kolsva kommundel som förvaltning och nämnd betyder för oss på Malmaskolan och Odensvi skola med våra fritidshem och vår ungdomsgård.

För det första; Kolsva kommundel är alla vi i Kolsvas verksamheter.

Vi som arbetar i skolan, i badhuset, på ungdomsgården, i äldreomsorgen, på biblioteket, i förskolorna och på fritidshemmen. Och alla som bor här och finns våra verksamheter på olika sätt. 

Vi som är chefer i Köpings kommuns verksamheter i Kolsva bildar tillsammans med kommundelschefen Kolsvas ledningsgrupp. Vi träffas var fjortonde dag, alltid med hela kommundelen i fokus, för att planera och lägga upp strategier för utveckling. För skolans del har kommundelen varit jätteviktig i våra olika utvecklingsprojekt under åren. 

Skolutvecklingsarbetet för Kolsva skolområde är välkänt i hela Sverige. Vi har arbetat intensivt med kärnfrågor om elevhälsa, trygghet och trivsel. Utvecklingsarbetet är ständigt pågående och ger fina resultat, såväl räknat i elevernas betyg som i trivsel och mående. Över 100 skolor och kommuner har gjort studiebesök hos oss de senaste åren. Förra veckan senast, en grupp från Västerås och en från Smedjebacken. 

Under de här åren har vi haft ett starkt stöd från förvaltningschefer och vår kommundelsnämnd i allt som oftast kontroversiella beslut som har varit väldigt viktiga för att föra skolan framåt till vad vi är idag. 

Vi arbetar starkt och engagerat för att skolorna i Köpings kommun ska vara likvärdiga – det ska skolor verkligen vara – och då måste man många gånger göra olika, utifrån olika förutsättningar. Först då kan likvärdighet uppstå. Kolsva bidrar idag starkt till skolutvecklingen i Köpings kommun. Som en följd av det här arbetet har vi också i Kolsva en låg personalomsättning, mycket goda resultat i medarbetarenkäterna och vi har lätt att rekrytera ny personal. I lilla Kolsva, i lärarbristens tidevarv!

I Kolsva skolområde går idag drygt 640 elever, här finns fritidshem för nästan 180 barn och i vårt verksamhetsområde finns också Kolsvas ungdomsgård, som kallas Unkan. Ungdomsgården och högstadiet delar lokaler. På kvällarna stängs skolkorridorerna och två kvällsrum öppnas. Den stora cafeterian är densamma dagtid som kvällstid. Våra duktiga fritidsledare bemannar verksamheten under hela skoldagarna och på kvällarna.

Föreståndaren är en del i skolans elevhälsa. Så har vi kunnat skapa ett finmaskigt nät runt våra ungdomar, där även elevernas fritid blir viktig i elevhälsans arbete så att vi kan fatta rätt beslut för att barn- och ungdomar ska klara skolan och vara förberedda inför vuxenlivet. Avvecklas kommundelen ligger det nära till hands att vår ungdomsgård får komma att tillhöra Kultur- och fritidsförvaltningen, och inte längre vara en del i vår skolorganisation. Då är en stor och viktig del av vårt elevhälsoarbete riskerat.

Skolutvecklingen i Kolsva har satt Köpings kommun på kartan, eller som en besökare på skolan nyligen uttryckte det: ”Köping visste jag inte så mycket om, men om någon talat om att Kolsva hör dit, hade jag haft koll”.

Vi chefer i Kolsva kommundel har haft tydliga uppdrag från nämnd och kommundelschef; att genom våra verksamheter bidra till Köpings kommuns mål och att verka för att hela samhället lever och utvecklas. Under de senaste 10 åren har vinden verkligen vänt. Kolsva är en inflyttningsort. Villor säljs snabbt, lägenheter finns knappt att få tag i. Det finns en framtidstro som är påtaglig. Tack vare väl fungerande förskola och skola och tack vare föreningslivet integreras invandrade barn- och ungdomar snabbt.

Stanna upp en stund och se på liknande orter i närheten. Utflyttning och avveckling,
av både kommunal och privat verksamhet. Vem minns Munktorps och Himmetas bibliotek? Vem kommer ihåg Fellingsbros numera torrlagda badhus? Behövs verkligen två ungdomsgårdar och två bibliotek i vår kommun?

Lesjöfors, Fellingsbro, Ljusnarsberg, Storå, Vedevåg. Listan kan göras lång. Hur skulle Köpings kommun må, med ett avfolkat Kolsva i norr?

Det vi beskriver här känner du kanske igen, för det har vi talat om i alla tänkbara sammanhang under åren. På personalmöten, föräldramöten, vid alla våra studiebesök och vid dragningar i kommundelsnämnden. 

Vi har självklart också tydligt redogjort för allt detta när vi intervjuades i organisationsöversynen, men när man läser den kan man uppfatta våra ord mer som stilla viskningar.

Självklart kan Köpings kommun organiseras även på ett annat sätt. Men vi tycker att vi har ett vinnande koncept i nuvarande organisation, för Köpings kommun som helhet och för Kolsva kommundel.

Det saknas en ekonomisk analys i förslaget att avveckla Kolsva kommundel. Vi vet att vi inom skolan är mycket kostnadseffektiva. Det har två oberoende revisionsbolag visat de senaste tio åren. Det är fullt möjligt att det gäller hela kommundelsnämndens verksamhetsområde. Vi ser fram emot en sådan genomlysning innan frågan går till beslut.

Det ska verkligen bli spännande att följa vägen fram till ett politiskt beslut i den här frågan. 
Kolsva kommundel är väl fungerande kommunal välfärd i entreprenöriell anda. Det borde tilltala såväl Salomonsson som Saaw.

Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde

Gun-Marie Persson, rektor i Kolsva skolområde

Ann-Cathrin Jansson, föreståndare ungdomsgården i Kolsva

Fulvio Malinaric, föreståndare fritidshemmen i Kolsva och Odensvi

Linda Lantz, arbetslagsledare för Odensvi skola

Maria Eklund, arbetslagsledare för lågstadiet, Malmaskolan

Annika Johansen, arbetslagsledare för mellanstadiet, Malmaskolan

Jessica Neljestam, arbetslagsledare på högstadiet, Malmaskolan

Emelie Widman, arbetslagsledare på högstadiet, Malmaskolan

Daniela Vårstrand, arbetslagsledare på högstadiet, Malmaskolan