Naturvårdsavtal på Skinnskattebergs bord

Frivilliga naturvårdsavtal är en möjlighet att för markägare och kommun eller staten att komma överens om hur naturvärden i ett markområde skall skyddas.

Vid Lillsvan, sjön norr om Kolsva, har ett frivilligt naturvårdsavtal föreslagits av Jan Kallberg och Rosemary Burk på 116 hektar. En idé som utvecklats sedan år 2018. Rosemary är disputerad biolog med specialisering på vattenekologi och har jobbar yrkesmässigt med skydd av hotade arter sedan universitetsstudierna. Det angivna området har av den Svenska Naturskyddsföreningens lokalavdelning ansetts vara det område i Skinnskattebergs kommun som har högst ekologisk mångfald. Magazin24 ställde ett antal frågor till Rosemary Burk för att ta del av idén.

 Varför anser du att detta är viktigt?
– Att skydda öar, strandlinje och det mosaiklandskap som finns där vass och land möts, för hotade arter är viktigt därför att det är i dessa områden vi möter en hög ekologisk mångfald. Dessa områden
nyttjas av de rödlistade, hotade, arterna för skydd, födosök och att häcka. Om vi inte har ostörda häckningsplatser kan inte hotade arter återhämta sig. Om vi har strandzoner i balans får vi också bättre
vattenkvalité, vilket i slutändan människan drar nytta av.

Vilken drivkraft har du själv?
– Jag ser det som att överbrygga generationer, precis som vi vill att våra barn skall älska och uppskatta den natur som tidigare generationer haft möjlighet till att uppleva. I grunden är det en fråga om värderingar och vad som är viktigt. Brukandets etik handlar om att människan, naturen och ekosystemet är i samklang. Den dynamiken skapar reell hållbarhet och uthållig balans.

Om vi tittar på ekosystemet runt Lillsvan, vad behöver höjt skydd?
– Lillsvan skiljer sig från andra sjöar i Bergslagen eftersom det är en näringsrik slättsjö med rika mosaiklandskap, som även sträcker sig till sjön Spaden, där det förekommer rördrom, storlom och rörsångare, och vattenytor med havsörn och utter. Över 80 rödlistade fågelarter rör sig i området under ett år, flera häckar, några stannar till för födosök under flytt, vilket stöds av Artportalen, Svenska Naturskyddsföreningen och egna observationer.

Vad hindrar andra att göra frivilliga naturvårdsavtal?
– Det är ett avtal som går att upprätta med staten eller kommunen som motpart där man kommer överens om hur området skall skyddas och vilken nivå av mänsklig påverkan man skall ha. Ett avtal kan innehålla exempelvis att vissa områden skall lämnas orörda och ingen avverkning skall ske. Inget hindrar någon att skriva frivilliga naturvårdsavtal, det är snarare motparten kommun och stat som är
frågetecknet eftersom det förutsätter samverkan med dessa.

Vilket stöd har ni haft för idén?
– Naturvårdsverket har varit hjälpsamma när idén formulerades och avtalsförslaget följer Naturvårdsverkets mall. Svenska Naturskyddsföreningens lokalavdelning har skrivit till kommunen och
uttalat sitt stöd i ett detaljerat brev som pekar ut 16 skyddsvärda rödlistade arter. Dessa arter har haft en minskning i antalet individer som är mellan 10 % – 50 % de senaste tio åren, vilket är mycket
oroväckande. Vi har även haft stöd från Birdlife Sweden, som är Sveriges ornitologiska riksorganisation. Detta är också många andra som reagerar på ett minskande antal fåglar och att flera och fler arter som tidigare var vanliga blir rödlistade, vilket stärker behovet.

Hur ser detta ut i nästa steg?
– Förhoppningen är att vi lär oss genom att samverka med kommunen och att vi kan skapa ett samarbete som kan spridas till andra skyddsvärda miljöer. Fördelen med frivilligt naturvårdsavtal är att
markägaren fortsätter att äga marken men brukandet begränsas och på det sätter löser man både privata och offentliga miljömål. Detta är givetvis avhängigt av om Skinnskattebergs kommun beslutar att
vara med och genomföra ett frivilligt naturvårdsavtal, avslutar Rosemary Burk.

Skinnskattebergs kommuns Miljö- och Byggnadsnämnd kommer att ta beslut den 15 mars om kommunen tänker medverka till att det frivilliga naturvårdsavtalet kommer till stånd. En kommun som tidigare i ord framhållit sin miljöprofil och värnande om kommunens naturvärden.