Roland hjälper folk att få rätt

Roland Ekstrands höga energinivå har kommit till användning både under hans politiska karriär och i privatlivet. Han har åkt 18 Vasalopp och genomfört kraftprovet den Svenska klassikern 12 gånger. Han har också sprungit flera maratonlopp runt om i världen.

Sedan några år lägger han tid och energi på att hjälpa privatpersoner som drabbats ekonomiskt, när kommuner underkänner enskilda avlopp på ett felaktigt sätt.

Roland växte upp i Södertälje och engagerade sig politiskt redan vid 14 års ålder. Han blev Sveriges yngsta Stadsfullmäktigeledamot när han var 23 år gammal. När han startade en lokalförening i Folkpartiets ungdomsförbund blev den Sveriges största. Roland värvade bland annat medicinstudenten Bengt Westerberg, som senare blev partiledare för Folkpartiet.

I 30 år satt Roland i Värmdös kommunfullmäktige. I 15 år var han kommunalråd. Han har varit ordförande i flera olika nämnder som Socialnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Gudrun Schyman anställde han som chef för Individ- och familjeomsorgen, hon som senare blev partiledare för Vänsterpartiet.

– Jag har alltid har varit intresserad, påläst och förberedd. Sedan var jag bra på att förhandla och lät aldrig tjänstemän styra mig. Som politiker har jag tagit ansvar och löst problem.

Roland har alltid tyckt om att hjälpa andra. Under 1990-talet drev han ett familjehem för kriminella.

– Vad jag vet har ingen av dem återfallit i kriminalitet.

Idag hjälper Roland privatpersoner som drabbats av ekonomiska konsekvenser när deras enskilda avlopp har underkänts av kommunen.

Roland förklarar:
– Det kommer ut en miljöinspektör och lyfter på ett brunnslock och säger att anläggningen troligen inte fungerar. Detta sker på oklara grunder och utan att fastighetsägare får veta vad som inte fungerar eller vad som ska åtgärdas. Använder du din toalett efter ett visst datum kan du få ett vite på 100 000 kronor – fast kommunen tidigare har godkänt samma avlopp.

Hur började ditt engagemang i VA-frågan?

– Jag fick kontakt med Leif från en kommun på västkusten. Hans avlopp hade dömts ut och han överklagade varje gång det kom papper. Ett vite på 150 000 kronor dömdes ut och Leif fick då besök av kronofogden, som tog med sig hans hans bil och gjorde utmätningar på hans pension.

Roland tänkte att allt borde vara enkelt. Han tror på det svenska samhället och hatar orättvisor. Han tänkte att såhär kan man väl inte göra? Men fler var drabbade…

Tidningen Land skrev en artikel om Roland.

– I intervjun råkade jag säga att jag hjälper till med detta. Då bara exploderade det. Telefonen ringde i två veckor. Människor från hela landet hörde av sig. Många hade hamnat i omöjliga lägen som fått stora ekonomiska konsekvenser. Jag hjälper så många jag hinner. Jag har också haft kontakt med flera personer i Köping.

Roland fortsätter:
– Idag är jag nog den person i Sverige som vet mest om VA-frågan. Jag har upptäckt systematiska orättvisor och rättsröta i hanteringen. Hur kan man få hävda att någon inte får använda sin toalett, utan att ens behöva tala om varför? Och hur kan domstolarna få dela ut stora viten utan att kommunen behöver visa på att någon skada alls har skett?

Vilka brister har du hittat?

– Flera forskare hänvisar i en rapport (SMED) till en lag från 1969 där vattenrening med stenkista ska ha förbjudits. Eftersom jag aldrig hade hört talas om den lagen, har jag försökt ta reda på var den finns. Då visade det sig att lagen inte finns och aldrig har funnits. Jag har försökt att få rapporten rättad, men det går inte att ändra en vetenskaplig skrift. Därför fortsätter forskarna att hänvisa till en lag som aldrig har funnits. Jag hävdar att besluten vilar på felaktig grund.

Vilken rättsosäkerhet menar du finns?

– Det finns ingen lag som ger kommunen rätt att förbjuda fastighetsägare att använda sin toalett efter ett visst datum. Enligt förvaltningslagen får en myndighet endast vidta en åtgärd som har stöd i rättsordningen. Här saknas lagstöd. Kommunerna kan heller inte visa att anläggningarna orsakar ohälsa eller allvarlig skada. Att en anläggning är gammal är inte tillräckligt.

Roland fortsätter:
– Hela systemet gör det svårt för fastighetsägarna. De hamnar i en återvändsgränd där de inte kan få rätt. Mark- och miljödomstolen lyssnar bara på kommunerna. Sedan beviljar inte Mark- och miljööverdomstolen prövningstillstånd för vitesdomarna. 15 av mina ärenden handlar om det. Det är inte ens klart var målen ska handläggas och prövas. Jag har samma ärenden i både Kammarrätten och i Mark- och miljödomstolen. Vi får se vad som händer.

Vad tänker du om tvångsanslutningen vid Norrmälarstrand i Köpings kommun?

– Jag har förstått att det saknas ett beslut om särtaxa, alltså att de boende vid Norrmälarstrand själva ska stå för kostnaderna. Särtaxa är knappast något man kan besluta om i efterhand. Det innebär i så fall att alla invånare i Köping ska hjälpa till att betala kostnaden för kommunalt VA till Norrmälarstrand. Är köpingsborna medvetna om den kommande kostnaden?

Är det möjligt att riva upp tidigare beslut om kommunalt verksamhetsområde?

– Absolut. Det går alltid att ändra ståndpunkt. Det har jag själv gjort flera gånger. I detta fall går det att hänvisa till skenande kostnader. Bara det är ju en tillräcklig anledning för att riva upp ett tidigare beslut.

Har du några guldkorn att berätta om?

– Ja. I Växjö har vi kunnat visa att ingen fosfor släpps ut från en enskild anläggning. Den domen behöver kommuner ta till sig av. Jag anser också att kommunerna borde ha en mer rättvis och transparent process, där fastighetsägarnas perspektiv också tas i beaktande.

Roland är också glad att ingen törs ge sig på Leif på Västkusten igen.