Värt att veta om vätgas

Väte är universums vanligaste och lättaste grundämne. Redan på 1700-talet upptäcktes vätet och dess egenskaper. Av väte kan vätgas skapas – den lättaste gas som finns.

På 1900-talet användes vätgas i farkoster som zeppelinare, men efter olyckan med luftskeppet Hindenburg 1937 ansågs vätgas för farligt att användas.

Vätgas är inte en energikälla i sig. Gasen är en energibärare, precis som elektricitet. Den kan användas för att lagra, transportera och tillhandahålla energi. Hur vätgasen tillverkas är avgörande för om den ska ses som förnybar, fossilfri eller fossil.

Tillverkningen av vätgas kan ske med olika metoder och med olika energikällor – förnybara och fossila. Vätgasen kan bli fossilfri om elen som används vid tillverkningen är fossilfri.

Valet av energikälla ger olika klimatavtryck. Vätgasforskare använder ett färgsystem för att kategorisera vätgas utifrån bland annat klimatpåverkan.

GRÅ VÄTGAS

Grå vätgas – förorenad vätgas

BLÅ VÄTGAS

Blå vätgas – vätgas som ger utsläpp där koldioxiden behöver fångas in genom CCS. (Carbon Capture Storage/koldioxidinfångning)

GRÖN VÄTGAS

Grön vätgas – vätgas som produceras med hjälp av 100 procent förnybar energi, sol, vind och vatten.

Ur ett hållbarhetsperspektiv är den gröna vätgasen bäst. Idag är den tyvärr betydligt dyrare att tillverka.

Företaget BloombergNEF spår att den gröna vätgasen kan sjunka i pris och jämställas med den blå vätgasen kring år 2030.