Tankar efter påsken – ord för reflektion och eftertanke

Ingenting är självklart. Allt är en gåva. Känn tacksamhet. Visa tacksamhet. Ju mer tacksam du är för allt du har och allt du får, desto mer kommer du att få – och få chansen att vara ännu mer tacksam.

För att kunna säga ”varsågod” måste du ge. Bara när du ger har du chans att säga ”varsågod”. Ge ofta, säg ”varsågod” ofta.

Ordet ”förlåt” befriar oss själva från skuld, och den vi säger ”förlåt” till blir fri från besvikelse och bitterhet. 

I varje mänskligt möte är vi varandras lärare och elever.

Jag tror att vi attraherar in nya människor i våra liv i den ordningsföljd då vi är mogna för just detta möte. En ny människa vi möter skall på något sätt bidra till vår förståelse för oss själva, för livet självt, bidra till vår självutveckling. 

Vi måste ha insikten att vi är varandras lärare och elever i varje möte. Och fråga oss själva: vad kan jag lära av denna människa? Vad kan jag lära henne?

Allt som händer i mitt liv är en spegling av mina egna förväntningar.

Du är vad du tänker. Som vi sår får vi skörda. Förvänta dig oro, bekymmer, svårigheter och detta blir vad du får. Förvänta dig frid, harmoni, kärlek – och detta skall komma till dig. 

Var öppen för slump, tillfälligheter och sammanträffanden. Det Jung kallar synkronicitet kallar jag Den gudomliga slumpen. 

En tillfällighet, ett sammanträffande kan vara Ödets lyckokast.

Varje känsla av kärlek är sann. Varje känsla av hat, bitterhet, vrede, oförsonlighet är bara ett rop på hjälp och en längtan efter helande.

Det är lätt att undvika människor som är fyllda av negativa känslor. Vi tycker att de är för jobbiga. De blir våra tidstjuvar. De suger vår energi. 

Men inser vi att alla dessa negativa känslor egentligen bara är ett rop på hjälp och en längtan efter helande kan vi göra skillnad i dessa människors liv. 

Lyssna med empati.
Krama mycket och ofta.
Försöka få dem att förlåta sig själva
och att älska sig själva. 

Vi måste lära ut och få andra att förstå att när vi kan ge och ta emot villkorslös kärlek – då blir vi friska, då kan vi känna lycka.

Existensmaximum.

De flesta människor grämer sig över det förflutna, fruktar morgondagen och glömmer bort att leva i nuet. Men sanningen är ju – vi lever bara en sekund i taget och den sekunden är just nu.

Försök att fånga varje existerande ögonblick. Fyll varje ögonblick med glädje, njutning, skönhet, kärlek. Detta kallar jag Existensmaximum.

Finns det hopp, finns det liv.

Ett talesätt som vi alla känner till lyder: ”Finns det liv, finns det hopp.” Och det är sant. Men ännu mer sant är att hävda: ”Finns det hopp, finns det liv.” 

Viktor Frankl satt i fyra koncentrationsläger och överlevde dem alla. Viktor Frankl noterade att de fångar i koncentrationslägren, som hoppades överleva och drömde om livet efter kriget, ofta överlevde. Fångarna utan hopp och drömmar dog nästan alltid.

Vi måste vara hoppfulla människor, som väcker hopp hos andra.

Jag kan. Det går.

Våra självbilder styr och formar våra liv. Många människor utnyttjar bara en del av sin begåvning och talang, sina resurser och möjligheter. 

Dåligt självförtroende. För låga ambitioner. Fel attityd. Jante, Luther och Ågren håller oss nere, liksom lokal kultur. I gnällbältet säger vi gärna ”det går aldrig.”

Att tala med sina barn om tankemönster och tankevanor, om betydelsen av rätt attityd, hopp och optimism, är lika viktigt som att tala om rökvanor, spritvanor och sexualvanor. Flaskan är alltid halvfull, aldrig halvtom. 

Allt är möjligt för den som tror att allt är möjligt. En förändrad attityd kan förändra allt. Jag kan. Det går.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.