Ukrainas sak är vår

Ryssland har utvecklats till en stat där all opposition är nedtryckt och att ens säga att det är ett krig är idag straffbart.

Landet leds av en ledare som tagit bort alla de bromsklossar mot galenskap som förstärktes efter Josef Stalin, makten i Kreml var mer balanserad från mitten av 1950-talet och framåt. Även när Kalla Kriget var som värst kunde de av kommunistpartiets partikongress inom partiets centralkommitté, och dess högre organ politbyrån, och befattningshavare som partisekretare ha ett direkt inflytande på beslutsfattandet – Krustjev avsattes av missnöje inom Sovjetunionens högsta Sovjet, deras riksdag, och spred sig upp bland partiledningen. Från Stalin till Putin gick det att avsätta en sovjetisk, nu rysk, ledare. Idag finns det bara en makt – Vladimir Putin.

Förra veckan gjorde Putin det straffbart att säga att det är i ett krig i Ukraina, säga att armén förlorar eller gör folkmord, demonstrera mot kriget, i princip alla aktiviteter idag som visar missnöje med Putins diktatur är straffbart med en straffskala som är högre än vad den är i Sverige för mord. Bara för att man demonstrerar mot kriget. Putin har de senaste åren isolerat sig, tagit bort all kritik i samhället och hans närmaste rådgivare har anlitats för de säger som Putin. Detta är en diktatur som vuxit sig starkare sista decenniet med mord på journalister, inlåsning av politiska utmanare och förtryck.

Vad har det med Köping att göra? Situationen i Europa är den allvarligaste på många decennier och även om du står på Big Inn med Willys papperskasse i ena handen är du fortfarande i Europa, varesig du vill det eller ej, detta är Europa. Och varken Europa eller Putin går någonstans, detta är din verklighet.

Ondskan strålar idag ut från Ryssland och den tar liv.

Folkmordet i Ukraina är den ryska diktaturens försök att annektera och ockupera Ukraina, attackerna på civila är att sprida skräck och bryta ner ukrainarnas motstånd, och det är folkmord. Utstuderat beskjuts bostadsområden med raketartilleri, fordon beskjuts och civila dödas, och Putins regim lägger locket på så att den ryss som nämner vad som sker straffas. Det går inte med bokstäver, ord, och meningar beskriva ohyggligheten i det som sker. Jag kan inte beskriva den sexåriga flicka som dör i händerna på läkare i sin rosa pyjamas efter att granater slagit in i deras hus mitt i natten. Modern står bredvid med hennes jacka, rosa halsduk och skor som om flickan skulle komma tillbaka. Flickan dör. Där. I Ukraina.

Ondskan strålar idag ut från Ryssland och den tar liv. Den dödar oskyldiga, den sliter mänsklig kött från ben i tryckvågor och den är urskillningslös. Våldet förhärligas av Putins regim och det är definitionen av fascism. Våldet är vägen till dominans, våldet hur diktaturer förtrycker och skapar makt.

När jag skriver detta kommer Eilda, fyra år, och vill byta till sin Elsa-klänning, och går runt i huset övertygande familjmedlemmar att hon är en princessa från Arendale. Hon kan det för våra samhälle som fortfarande är fredsälskande demokratier finns – varesig det är Irland, Italien eller Sverige. Flickan i den rosapyjamasen i Ukraina får istället dö för den ryska fascismens makthunger.

Fascister stannar inte – de stoppas. Den ryska fascismen har valt krig och död.

Det går inte att låtsas som ingenting – och stå där med Willyskassen – se där – en gråsparv. Du kan inte opta ur. Ukrainas sak är vår.

Du har möjligheter att stödja Ukraina, ta vara på dem. Gör inte bara tummen upp på Facebook, för pansarkolonner stoppas inte och smärta lindras inte av tummen upp. Aldrig tidigare i ditt liv har det stått mellan förtryck och död eller frihet och liv så nära dig som nu. Detta är en historisk tid – där i värsta fall du kan bli historia. Underskatta aldrig klinisk ondska.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.