Minussiffror kräver pullunder

Hösten har hälsat på och några frostnätter har vi redan känt av. Minussiffror på termometern innebär att det är dags att magasinera det kortärmade och klä sig varmt.

Till exempel ta på sig sin slipover – som jag fick se heter ”pullunder” på tyska men som säkert värmer lika bra ändå.

Klä sig extra varmt måste lågstadiebarnen i bland annat Vasastan i Arboga göra när de börjar kommande höstterminer.

Barn- och utbildningsförvaltningen vill att de varje skoldag ska gå hela vägen till Ladubacksskolan.

Så det är åter anledning att fråga: Är det bra eller dåligt med den centralisering av skolbarn, som är aktuell i många av landets kommuner?

Hanteringen av förslaget om nedläggning av Medåkers skola förde tankarna till en skolkamrats favorituttryck: ”Det finns tre sorters lögn: Lögn, förbannad lögn och statistik.”

Siffror att se skeptiskt på är t.ex. att det skulle vara en besparing att lägga ner små skolor och bygga stort centralt. Dessutom finns det viktigare aspekter än rena kostnader.

Skolverket har presenterat SEL-rapporten under rubriken ”Välmående elever når bättre resultat”. Forskningen om små skolor i glesbygd visar att ”Eleverna presterar lika bra där som i andra skolor. Deras sociala anpassning och trivsel är t.o.m. bättre.”

Arbogas skolledning vill trots det, enligt två av tre förslag skrota även den lilla Nybyholmsskolan. Den ligger i nordöstra delen av stan med i princip ett hus per klass. Perfekt liten skola för barnen.

Men det tycker inte skolledningen. För det stämmer inte med statistik och budgetsiffror.

En annan lokal statistik. En enkäts siffror visade att Arbogaborna ville ha kvar Nygatan som gågata. Och jag mindes åter min skolkamrats favorituttryck…

Även små städer smittades av storstädernas satsning på gågator. I Örebro har man backat, och gått tillbaka till åtminstone gårdsgata (tillåtet med biltrafik på de gåendes villkor) för att få liv i gatubilden och kunder i butikerna.

I Arboga har nu huset väster om Hökenbergsgränd rivits, som förberedelse för bostäder i kvarteret Gropgården. Den gamla baptistkyrkan ska vara kvar men annars fylls området av ett trevligt kvarter med lägenheter.

Därmed försvinner den fula men väl använda grusparkeringen bakom planket mot Nygatan. Och vi får ytterligare vatten på vår kvarn, vi som vill att Nygatan åter ska bli gårdsgata, då bilar alltså är tillåtna att köra i ”gåfart”.

På gårdsgatans tid var det alltid liv och rörelse på det som borde vara Arbogas mest folkrika punkt. Man kunde – utan att någon blängde på en – t.ex. stanna vid blomsterhandeln och hämta en ”uppsats” eller parkera en stund utanför bokhandeln för att hämta en kartong A4-papper.

Eller stanna och erbjuda skjuts till en gående granne som shoppat loss.

Det var lätt att kila in på Håges efter en bunt tårtor till födelsedagskalas och föreningsfester, eller lämna in en TV eller annan apparat för reparation hos Gunnar Karlssons.

Apropå annan apparat. Jag minns min första lilla Macintosh-dator, utvecklad ett år efter att Steve Jobs varit med och grundat Apple, där han blev VD.

Steve Jobs dog 2011 bara 55 år gammal. Han efterlämnande en förmögenhet på 7 miljarder dollar men också en rad kloka ord, bland annat följande – om att siffror och pengar inte är allt:

När vi blir äldre blir vi smartare, och vi inser långsamt att klockan som kostar 300 visar samma tid som den som kostar 3 000.

Din verkliga inre lycka kommer inte från de materiella sakerna. När du har vänner eller någon att prata med, det är sann lycka.

Därför gav Steve Jobs oss rådet: ”Älska de människor som Gud skickade till dig, en dag kommer han att behöva dem tillbaka.”

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.