Arbogaparet drar en tung lans för medeltidsdagarna

Hovslagare och riddare. Lärare och medeltidskoordinator.

Det är inte alla som har de titlarna på visitkortet, men så är heller inte Arbogaparet Gustav och Maria Norman riktigt som alla andra.

Basen är gården hemma i Lunger. Den egna husbilen, den tar inte bara familjen runt om i landet på olika evenemang, utan fungerar också som ett mobilt förråd, full med spännande rekvisita.

–  Ja, här finns det mesta, säger Gustav och öppnar en dörr, längst bak på ena långsidan.

Tidsenliga dräkter hänger tätt intill varandra på galgar. Läderbälten och remmar av olika slag samsas med pilbågar och svärd, långa skinnstövlar och ringbrynjor.

På ett par minuter går Gustav från att vara sig själv till att bli – Sir Wilhelm Erövraren.

– Jag var med mamma och pappa på Medeltidsdagarna i Arboga när jag var liten. De hade körhästar, och runt 12-13 års-åldern var jag med i Arbogakuskarnas riddarlek, berättar Gustav.

Sedan 18-årsåldern är han på professionell nivå och har ridit till sig SM-guld i tornerspel både individuellt och i lag. Men fokuset, det ligger på det egna bolaget, Arboga Riddarna, som han driver tillsammans med Maria.

Intresset för oss växer hela tiden. Samtidigt vill vi slå vakt om det vi har och behålla det genuint medeltida.

Tillsammans reser de runt på riddarspel och har få helger som inte handlar om att förflytta sig flera hundra år tillbaka i tiden.

Maria, från Kolsva ursprungligen, är lågstadielärare i Götlunda till vardags, men är med och skriv­er manus till Arboga Riddarnas föreställningar och syr också mycket av de kläder­ som Gustav och hans kollegor använder.

Just den här perioden, under Medeltidsdagarna, har hon dock en mycket mer övergripande funktion. Som inhyrd koordinator ska hon ha koll på – allt.

– Det är ett stort arrangemang, med många olika delar. Jag har haft den rollen sedan 2021, vilket inkluderar allt ifrån att söka polistillstånd och ha kontakten med kommunen, till att ta hand om hantverkarna som vill komma hit och sköta artistbiten och också vårt program. Allt. Jag och Gustav planerar mycket inför och så kommer vi med förslag till styrelsen (för Föreningen Arboga Medeltid).

Efter många år på olika medeltida arrangemang har hon skaffat sig både järnkoll på vad besökarna vill ha och också värdefulla kontakter.

Och i konkurrensen, där står sig Arboga Medeltidsdagar bra, menar hon.

– Vi får hela tiden fler och fler förfrågningar från hantverkare och andra som vill komma hit. Intresset för oss växer verkligen. Samtidigt vill vi slå vakt om det vi har och behålla det genuint medeltida och inte sväva iväg för mycket åt fantasy-hållet, som en del andra valt att göra, säger Maria Norman.

Vi skulle kunna engagera även handeln och krogarna mer.

Även det faktum att dagarna i Arboga inte behöver bli jättedyra för till exempel en barnfamilj sticker ut, menar hon.

– Vi tycker att man ska kunna titta på gycklare och artister och prova på olika aktiviteter, utan att det kostar så mycket. Tack vare att kommunen går in och stöttar kan vi ha det erbjudandet. Det är viktigt för oss.

Hur kom du in på den här grejen från början?

– Jag har alltid tyckt om att sy. Jag växte upp i Kolsva, men min pappa jobbade på en fritidsgård här i Arboga, så jag har varit här väldigt mycket. När jag var tonåring spelade jag och mina kompisar rollspel och så småningom började vi åka till Gotland och nörda ner oss i medeltiden.

Och vidare till?

– Jag började sy mer och mer historiska saker. Så alla Gustavs kläder, familjens kläder, tälten och många av riddarnas dräkter som man ser i föreställningarna har jag sytt.

Men du är lärare på heltid?

– På 86 procent, faktiskt. De andra 14 ägnar jag åt medeltiden, vilket inte räcker. Men en dag i veckan ägnar jag helt åt det här.

Var tror du att Medeltidsdagarna i Arboga tar vägen framöver?

– Jag tror inte vi ska förändra för mycket på en gång. Absolut nya inslag inför varje tillfälle, men inte för mycket. Man kan ha olika teman och sådär, men jag tror att de som kommer hit vill känna igen sig.

Är staden tillräckligt med? Handlarna, till exempel?

– Ja, det tycker jag. De är positiva, men vi skulle behöva kroka arm ännu mer. Vi jobbar ju hårt för att engagera olika föreningar och vi skulle kunna få ihop handeln och krogarna mer. Hitta nya former av samverkan.

Med risk för att låta negativ: Finns det något som oroar runt arrangemanget?

– Nja, det skulle väl just vara det att vi växer väldigt fort. Tälten intill Bergmanparken har blivit dubbelt så många i år. Vi har betydligt fler hantverkare än tidigare och till nästa år har jag fått förfrågningar från artister som brukar uppträda på Gotland annars, men som vill till oss. Det är angenäma bekymmer, men vi behöver ju kunna ta emot allt också och ha tillräckligt med plats för det.

Här hittar du allt om årets Medeltidsdagar: