Två miljoner ensamhushåll – en obesvarad fråga inför valet

Sverige går mot val. Partierna presenterar förslag om bland annat familjer, skola, vård, pensioner, arbete, trygghet, kriminalitet, migration, energi och hushållens ekonomi.

Det är viktiga frågor. Men mitt i valrörelsen finns en annan fråga:

Vad händer med den som varken är arbetslös, hemlös eller beroende av ekonomiskt bistånd – men som ändå inte längre får sin ekonomi att gå ihop?

Det handlar om en mycket stor grupp. Enligt den senaste officiella statistiken fanns det vid slutet av 2025 totalt 2 103 186 ensamhushåll utan barn i Sverige – omkring 42 procent av alla hushåll. Eftersom varje sådant hushåll består av en person handlar det också om drygt två miljoner människor, ungefär en av fem personer i Sverige.

Vad har politiken att erbjuda dem?

När 14 000 kronor blir en ekonomisk gräns

SCB:s senaste statistik visar att 30,6 procent av kvinnor och 31,9 procent av män i ensamhushåll utan barn inte skulle kunna klara en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna pengar eller få hjälp. Bland personer som lever i par utan barn är motsvarande siffror 13,4 procent för kvinnor och 11,5 procent för män. För kvinnor och män i befolkningen totalt är siffrorna 23,8 respektive 20,7 procent.

Skillnaderna väcker en fråga om ekonomisk marginal. Det handlar inte bara om hur stor inkomsten är, utan om vad som finns kvar när de vanliga utgifterna är betalda.

Livet består av mer än hyran

En hushållsekonomi består av mer än hyra och mat. El, försäkringar, telefon och internet, transporter, bilkostnader, tandvård och hushållsutrustning kostar. Ett kylskåp kan gå sönder, bilen kan behöva repareras eller en annan oväntad utgift uppstå.

För den som saknar en ekonomisk buffert kan lösningen bli kredit eller lån. Och vad händer om nästa oväntade utgift kommer innan den första skulden är betald?

När krediten blir en del av vardagsekonomin

Finansinspektionen uppger att svenska hushåll vid slutet av 2025 hade lån på drygt 5 000 miljarder kronor. Av detta var drygt 300 miljarder kronor konsumtionslån.

Samtidigt visar Kronofogdens senaste statistik att 449 703 personer hade skulder registrerade hos myndigheten vid slutet av 2025. Den sammanlagda skulden uppgick till 154 miljarder kronor.

Siffrorna säger inte att de två miljoner ensamhushållen är skuldsatta. Men de visar att lån, krediter och betalningsproblem är en betydande del av den svenska hushållsekonomin.

Det handlar inte bara om arbetslöshet

Det finns människor som arbetar, har en inkomst och betalar sina räkningar, men som ändå saknar ekonomisk marginal.

De är inte arbetslösa. De är inte hemlösa. De är inte nödvändigtvis sjuka och de lever kanske inte på ekonomiskt bistånd.

Ändå kan en oväntad kostnad vara tillräcklig för att ekonomin ska börja falla sönder.

Tillbaka till valrörelsen

I valrörelsen diskuteras familjer och barn, pensioner, skola, vård, trygghet, arbete och ekonomi. Alla dessa frågor är viktiga.

Men över 2,1 miljoner ensamhushåll utan barn är också en del av Sverige.

Vilken plats har deras ekonomiska verklighet i den politiska diskussionen?

Det är inte en fråga om att ställa grupper mot varandra. Det är inte heller en fråga om vilket parti som har rätt.

Det är en fråga om den som på papperet klarar sig själv, men som i verkligheten inte längre får ekonomin att gå ihop.

Har de en plats i valdebatten?

Saied Ohady

---

Det här är en debattartikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.