Skulderna växer

I ett samhälle finns det alltid en gräns mellan det ansvar som ligger på individen och det ansvar som ligger på politiken. Vi gör våra egna val och måste också ta ansvar för konsekvenserna av dem. Men politikens uppgift är samtidigt att skapa de ekonomiska och sociala förutsättningar som människor lever inom.

Inför valet den 13 september talar de politiska partierna om ekonomi, skatter, arbete, bostäder, vård, skola, trygghet, energi och välfärd.

Men det finns en utveckling som förtjänar större politisk uppmärksamhet: hushållens växande skuldsättning.

Vid slutet av 2025 uppgick privatpersoners skulder hos Kronofogden till omkring 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 86 procent sedan 2019, då skulderna uppgick till 83 miljarder. Nästan 450 000 personer fanns i Kronofogdens register.

Det är viktigt att säga det uppenbara: individuellt ansvar försvinner inte bara för att många människor har skulder. Den som väljer att leva över sina tillgångar, resa dyrt, arrangera ett kostsamt bröllop eller köpa sådant man egentligen inte har råd med måste också ta ansvar för sina beslut.

Men kan en ökning av skulderna på 86 procent på sex år förklaras enbart med individuella val?

Kronofogden pekar på flera faktorer som påverkar utvecklingen: högre levnadskostnader, minskad köpkraft, arbetslöshet och skulder som växer över tid genom räntor och avgifter. En statlig utredning konstaterar dessutom att mer än 30 procent av skulderna hos Kronofogden består av räntor och avgifter.

Det betyder inte att staten ska betala människors privata skulder. Det betyder inte heller att politiker ska bära ansvaret för varje enskild persons ekonomiska beslut.

Men när ett problem omfattar hundratusentals människor förändras frågan.

Riksbanken följer hushållens skuldsättning som en del av den ekonomiska och finansiella stabiliteten. Hög skuldsättning kan göra hushåll och ekonomi mer sårbara när räntor, arbetslöshet eller andra ekonomiska förutsättningar förändras.

Den handlar också om vilka ekonomiska villkor som skapas i samhället, vilka förebyggande åtgärder som finns och vad politiken gör när en utveckling blir så omfattande att den påverkar en stor del av befolkningen.

Frankrike visar samtidigt att detta inte är en svensk företeelse. Banque de France registrerade 148 013 ärenden om överskuldsättning under 2025, en ökning med 9,8 procent från året innan. Måttet är inte direkt jämförbart med Kronofogdens svenska register, men utvecklingen visar att överskuldsättning är en fråga som även andra europeiska länder försöker hantera.

Individens ansvar och politikens ansvar behöver därför inte ställas mot varandra. De kan existera samtidigt.

En person måste ta ansvar för sina egna beslut. Men politiken kan inte nöja sig med att konstatera att problemet är privat när samma problem växer till en omfattande samhällsutveckling.

Inför valet borde därför en enkel fråga ställas till de politiska partierna:
När skuldsättningen fortsätter att öka och hundratusentals människor berörs – vad vill ni göra för att förhindra att ännu fler hamnar i överskuldsättning?

Det handlar inte om att frånta individen ansvar. Det handlar om att fråga vilket ansvar politiken tar när ett växande individuellt problem blir ett omfattande samhällsproblem.

Saied Ohady

Källor:
Kronofogden – statistik och rapporter om skuldsättning
Sveriges Riksbank – rapporter om hushållens skuldsättning och finansiell stabilitet
Banque de France – statistik om överskuldsättning i Frankrike

---

Det här är en debattartikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.