Ett reportage från SPF Köpingshus Medlemsmöte den 8 november

Hans motto är ”Låt drömmarna visa dig vägen”. Berättelsen började med en Reseskildringen om Nordpolen.

Hans tog kontakt med Ola Skinnarmo för att fråga om de tillsammans kunde genomföra äventyret. De två och ytterligare en man antog utmaningen! Efter mycket och noggranna förberedelse på 9 månader med bland annat träningsläger i svenska fjällen och för att få sponsorer som täckte kostnaden på 180 000 kronor, tog resan sin början. De tog sig till en forskningsstation och därifrån med ett ryskt flygplan och landade på Svalbard. Kylan var ständigt på minus 30 grader. Hur klarar man det, frågande en åhörare? Tre lager med kläder och ylle närmast kroppen och vindtätt längs ut, svarade Hans.

Skidande tog 10 dagar på en sträcka av cirka 18 mil. Efter sig drog männen varsin pulka vars innehåll vägde 60-70 kilo! De hade inga reservdelar, så som extra stavar eller skidor. Midnattssolen lyste deras väg och det var dagsljus hela dygnet. För att komma till nordpolens geografiska punkt gick de efter en GPS. Ända kontakten med övriga världen var en satellittelefon som de hade med sig och som bara användes om de behövde kalla på hjälp. När de nådde fram till Nordpolens mittpunkt var känslorna överväldigande. De höll alla i samma skidstav och satte tillsammans ner den i snön. Efter ett dygns väntan hämtades de av helikopter och flögs tillbaka till forskningsstationen.

Grönland:
Nästa reseskildring blev berättelsen om Hans resa till Grönland. Förberedelserna på hemmaplan tog 1 år och vistelsen var tre månader lång. Hans bodde och levde tillsammans med befolkningen, Inuiterna. Grönland har cirka 57 000 innevånare och varav cirka 20 000 bor i huvudstaden Nuuk. Säl- och valfångst, fiske och jakt är de största inkomstkällorna liksom den ökande turismen. Man tog sig fram med hjälp av hundsspann. Det är 18 hundar i vare spann. Efter sig drar de en träpulka.

Inuiterna är självförsörjande och tar tillvara allt. Ett exempel var en man som Hans träffade som sytt ett par byxor av en hund. När hunden, som tjänstgjort som draghund blev för gammal, tog man reda på hans skinn och köttet blev till föda till de andra hundarna. Hans Andersson tog oss med på äventyr med hjälp av sin berättarkonst och sina vackra bilder. Ett mycket uppskattat föredrag, det hördes på alla intresserade frågor och den långa applåden!

Text: Gunilla Svansbo
Bilder: Pia Åkerman Axelqvist