Region Västerås och Västeråsmanland

Hallstahammar, Köping, Arboga, Kungör, Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg är de sju kommuner som Köpings sjukhus och dess akutmottagning ansvarar för om befolkningen som är över 18 år och uppåt behöver internmedicinsk vård.

Färska siffror från SCB (Statistiska centralbyrån) visar att dessa sju kommuner har en sammanlagd befolkning på 66 671 personer som är över 20 år och äldre – det gick tyvärr inte att få fram från 18 år. Av dessa 66 671 personer är hela 28 794 stycken 65 år eller äldre.

Detta betyder att över 40% (43% var siffran jag fick fram) av befolkningen i Västmanlands norra och nordvästra delar hamnar i den ålderskategori som konsumerar mest internmedicinsk vård. Det är även dessa 40% som nu hotas att behöva söka och få vård i Västerås i stället för Köping.

Motsvarande siffra i Västerås, Sala och Surahammars kommun – de som tillhör Västeråsakutens internmedicinska upptagningsområde – är 28%, det vill säga att 28% av dessa tre kommuners befolkning är över 65 år eller äldre.

Summa summarum av just detta blir att det upptagningsområde som har flest äldre, är det upptagningsområde som kommer bli av med sin internmedicinska sjukvård och förslaget går igenom. Är detta rimligt?

Till debatten om förlagets dumhet behöver frågan kring transporter till sjukhuset i Västerås lyftas. På min vårdcentral i Kolsva, där mina patienter idag har en resväg på ca 15 minuter till Köpings akutmottagning, får jag ofta övertala patienten om att det är viktigt att åka dit.

Ofta lyckas jag med min övertalning och ofta kan de ta sig dit med egen bil eller med skjuts av partner (är det urakut får de självklart åka ambulans).  Observandum är dock, att vi de tillfällen jag måste hänvisa in dem till sjukhuset i Västerås då deras åkommor ej är av internmedicinsk natur, är det ofta betydligt svårare för patienter i den äldre kategorin att ta sig dit i egen bil.

Jag behöver använda båda handens fingrar flera gånger om för hur många gånger jag under mina 5 år i Kolsva har fått höra ”Oj, måste jag till Västerås? Nej, dit kör jag/min partner inte själv. Jag behöver sjuktransport”.

Vi på vårdcentralen hjälper dem självklart med att boka sjuktransport men eftersom vi inte har några sjuktransportbilar knutna till vår vårdcentral försenas ankomsten till sjukhuset och en akutbedömning avsevärt. Tid är liv.

Ska varje patient som anses behöva en akutmedicinsk bedömning behöva åka till Västerås kommer behov att sjuktransporter explodera. Jag har inte hört att våra regionpolitiker planerat för en bred utökning av sjuktransporter i länet? Ska vi öka upp patientsäkerheten kommer varje vårdcentral i de ovan sju ovan nämnda kommunerna som just nu tillhör Köpings sjukhus men som i stället kommer behöva transporteras till Västerås kommer varje vårdcentral ha ett visst antal sjuktransportbilar som utgår från vårdcentralen.  Ökad trafik, fler fordon, mer utsläpp. Var är miljötänket där?

När jag ändå är inne på att vi behöver öka antalet sjuktransportfordon och placera dem vid varje vårdcentral så vill jag flika in att varje vårdcentral även kommer behöva en ambulans som utgår från ”huset”.

På min vårdcentral har vi redan idag akuta fall där första sjukvårdsinstans egentligen inte bör vara en vårdcentral utan ett sjukhus. Jag pratar om patienter som söker vårdcentralen med pågående hjärtinfarkter, snabbt gående förmaksflimmer, svåra KOL-försämringar, sepsis och stroke.

De får idag vänta i runda slängar 8–10 minuter på en ”blåljusambulans” och har sedan samma tidsram för att nå fram till Köpingsakuten för vidare vård. Ska ambulanserna i stället in till Västerås blir tiden från hämning av ambulans till ankomst till Västeråsakuten minst 20–30 minuter längre.

Detta är en extrem försämring för patienten och minskar patientsäkerheten rejält. Jag säger inte att ambulanspersonalen inte är kompetent, för det ska gudarna veta att de är, men en ambulans är ingen akutmottagning. En ambulans har ingen läkare i tjänst därbak, eller har regionpolitikerna planerat att anställa läkare som ska bemanna ambulanserna?

Om man nu har tänkt den tanken, var ska man hitta dem? Jag tror inte att det står många läkare och gömmer sig bakom ett träd och bara väntar på en sådan tjänst.

Med just läkare som utgångspunkt så kommer en nedläggning av akutmottagningen i Köping att leda till en kompetensförlust för region Västmanland. De läkare som idag arbetar på Köpings sjukhus kommer att spridas för vinden.

Jag har svårt att tro att alla kommer erbjudas anställning på sjukhuset i Västerås och de som erbjuds plats kommer inte helt säkert att acceptera detta efter sveket mot Köpings sjukhus. De kommer säkerligen att se sig om efter andra möjligheter i andra regioner.

I läkarnas fotspår kommer sjuksköterskor och undersköterskor följa. Inte heller här tror jag att det kommer finnas plats för alla i Västerås och precis som sina läkarkollegor tror jag inte att Västerås kommer kännas lockande. De regioner som angränsar till Västmanland kommer nu få ett gyllene tillfälle att ta steg bort från behovet av hyrpersonal genom att locka till sig personal från Köpings sjukhus.

Behovet av hyrpersonal i region Västmanland kommer dock att öka för sjukhuset i Västerås för hur man än vrider och vänder det kommer det bli en stor ökning av antalet patienter som behöver sin vård där. Har regionpolitikerna matchat upp antalet vårdplatser i Västerås mot de som försvinner från Köping?

Försvinna från Köping kommer hela sjukhuset till slut att göra om nedläggningen faktiskt äger rum. Det kommer inte finnas vilja och kompetens kvar att bedriva någon medicinsk avdelning eller mottagning.

Det kanske inte är ett stort problem i regionpolitikernas ögon för det moderna heter ju ”digitalisering”. Patienten kan ju få träffa sig doktor som sitter i Västerås digitalt. Det behövs ingen mottagning på plats för sådant. Visst, i enstaka fall kan det absolut fungera men Västmanlands befolkning blir varken yngre eller friskare med åldern.

Digitalisering kommer inte att lösa allt och digitalisering kommer definitivt inte hjälpa Västmanland att utveckla en god Nära Vård.

Idag bedriver Kolsva vårdcentral tillsammans med ett närvårdsteam bestående av läkare, sjuksköterska och undersköterska en fantastisk framgångssaga i kategorin Nära vård. I detta samarbete tar vi vård som i vanliga fall sker på sjukhus (akutmottagningen eller avdelning) och förflyttar den till hemmet.

De patienter som är listade på Kolsva vårdcentral och är inskriva i hemsjukvården eller bor på särskilt boende (SÄBO/äldreboende) tas vid behov gemenast hand om av vårdcentralens personal, kommunens personal (hemsjukvård och SÄBO) samt av närvårdsteamet på Köpings sjukhus om vi som personal anser att det är nödvändigt.

Vi har nu i lite mer än ett år haft detta samarbete i ”hemmet” och vi har sparat 100-tals vårddygn genom att kunna ge blod, intravenös vätskedrivande medicin, hembesök, KOL-behandlingar i hemmet i stället för på sjukhus.

Vi har inte behövt skicka in de allra äldsta, sköraste och multisjuka patienterna till någon akutmottagning, de har inte behövt uppta en säng på våra avdelningar. De har fått jämlik vård i hemmet vilket är en win-win för alla. Inte minst ekonomiskt för regionen. Vad har detta kalas kostat – en bil och dess.

Ingen ny personal har behövt anställas för detta. Medicinkliniken har strukturerat om för att möta behovet och för att skapa Nära vård. Inte heller vårdcentralen eller kommunen har behövt anställa någon ny personal för detta.

Befintlig personal har klarat av detta på egen hand. Vi är mycket stolta över detta samarbete som jag inofficiellt kallar ”Kolsvamodellen”. Min önskan är att detta arbetssätt sprids över hela länet och kan förvandlas till en ”Västmanlandsmodell” för att sedan bli nationell.

Jag anser att vårat team (Kolsva vårdcentral, Köpings sjukhus och Köpings kommun) utför Nära Vård på riktigt. Jag vill att regionpolitikerna ser detta och ger Västmanland chansen att gå i spetsen för detta nationellt. Men för att kunna göra detta behöver de sju kommunerna som idag tillhör Köpings sjukhus få behålla sin akutmottagning. Vi behöver ha kompetens på plats och inom ”körhåll” för att kunna bygga ut Nära vård till hela länet. Kompetens på plats kommer inte att finnas i Köping om akuten inte finns kvar.

Det som kommer finnas kvar i de sju kommunerna bli sjukare patienter. Patienterna kommer dra sig för att söka vård då sträckan till sjukhus fördubblas för vissa.

Jag som primärvårdsdoktor kommer få en ökad belastning och jag och mina kollegor kommer säkerligen skicka in patienterna en gång för mycket än för lite för att vara på säkra sidan. Detta leder i sin tur till ökat tryck på sjukhuset i Västerås och automatiskt till längre väntetider och att vänta ligger inte i den sjuka människans natur.

Är man akut sjuk vill man ha hjälp nu och inte senare. Detta behov av att slippa vänta kommer med stor sannolikhet driva de som bor i Arboga och Kungsör att söka sig till sjukhuset i Eskilstuna och Örebro då de har en kortare väg dit och vård kommer de att få där. Akutsjukvård ges alltid oavsett om man söker i rätt region eller inte. Notan för den vården kommer däremot hamna i ”rätt” region, nämligen region Västmanland. Har vi råd med det?

Över 40% av Västmanlands befolkning som är 65 år och äldre riskerar att förlora sin internmedicinska akutmottagning. Är det jämlik vård? Nej.

Charlotte Söderberg

ST-läkare allmänmedicin Kolsva Vårdcentral