GKN:s avyttring från Köping

När ett företag bestämmer sig för att lägga ner sin verksamhet, lämnar det inte bara tomma lokaler och redovisningsposter – det krossar människors liv och framtidsdrömmar. För de anställda som i åratal lagt ner sin tid, sitt engagemang och sin lojalitet kan beskedet kännas som ett slag i ansiktet. Arbetsplatsen är inte bara en plats för att tjäna sitt levebröd; den är en del av människors identitet och en symbol för deras bidrag till något större.

När en verksamhet stänger ner, blir det ofta smärtsamt tydligt hur lite dessa människor värderas. Ett beslut fattas bakom stängda dörrar, och de som drabbas reduceras till siffror. Är det så här vi behandlar de människor som byggt upp verksamheten?

Vi förstår att ekonomiska beslut måste fattas, men det finns ingen ursäkt för att behandla människor som maskindelar som bara kan kastas bort. Att ignorera förslag från anställda och fackliga representanter visar en skrämmande brist på empati och respekt.

Att erbjuda ”kompensation” i form av tomma bonusar är en förolämpning om de inte på allvar speglar de anställdas värde. Och när avgångsvederlag för ledningen offentliggörs, medan anställda får kämpa för sin överlevnad, blir det tydligt att vi lever i en värld där vissa räknas – och andra inte gör det.

Det går att stänga en verksamhet utan att trampa på de anställda. Det handlar om att stå upp för dem som i åratal har slitit för företaget. Men det kräver något som många företagsledningar verkar sakna: ryggrad, medmänsklighet och en vilja att göra rätt.

Företagsledningens agerande i dessa situationer är ett lackmustest på deras moral och värderingar. Och låt oss vara tydliga: människor glömmer inte. Den som väljer att avsluta med ryggen mot sina anställda, kommer för alltid att bli ihågkommen för det.

Att lägga ner en verksamhet är aldrig enkelt, men det finns sätt att göra det utan att fullständigt förnedra de människor som byggt er framgång.

En siffra