En risk för lokal maktkoncentration

Att införa direktvalda borgmästare i svenska kommuner, såsom föreslås i krönikan från Magazin24, kan vid första anblick verka som ett sätt att stärka demokratin. Men en närmare granskning visar att detta system riskerar att koncentrera makt och bana väg för ett slags lokal oligarki – särskilt i mindre kommuner där inflytelserika aktörer redan har stort informellt inflytande.

Direktvalda borgmästare innebär att en individ får ett starkt personligt mandat, vilket kan urholka den kollektiva beslutsmodellen som svensk kommunalpolitik bygger på. I stället för att makten fördelas mellan olika partier och nämnder, kan en stark borgmästare börja styra kommunen efter egna agendor, vilket minskar transparensen och medborgarnas reella inflytande.

Sociologen Robert Michels beskrev detta som “oligarkins järnlag” – att även demokratiska strukturer tenderar att utvecklas mot maktkoncentration. En direktvald borgmästare kan mycket väl bli en lokal maktfaktor som är svår att ställa till svars mellan valen.

I flera svenska kommuner har lokala sparbanker stort inflytande – inte bara ekonomiskt, utan även symboliskt och politiskt. Enligt Dagens Samhälle finansierar dessa banker allt från idrottsarenor till löner för kommunanställda. De fungerar i praktiken som ekonomiska motorer med makt att påverka vilken utveckling som blir möjlig.

Med direktvalda borgmästare ökar risken för att denna makt får en ännu tydligare politisk kanal. Föreställ dig ett scenario där Sparbanken i Västra Mälardalen satsar på att stötta en stark lokal profil i borgmästarvalet – exempelvis genom att bekosta valkampanjen, annonsera i lokala medier och bidra med personliga nätverk. När kandidaten väl blivit vald, kan banken belöna personen med nollränta på bostadslånet, välbetalda styrelseuppdrag eller andra lojalitetsknutna förmåner.

Än mer oroande vore ett scenario där den som kandiderar till borgmästare också råkar vara chefredaktör för en tidning på orten – och därmed får oinskränkt tillgång till mediernas genomslag. Ingen annan får komma till tals. Kritiska insändare refuseras med svepskäl. När valdagen kommer är debatten redan avgjord – på förhand, i spalterna. Det är en modell som för tankarna mer till kommunal Putinstil än till svensk förvaltningskultur.

Detta är inte bara hypotetiskt – det är en naturlig risk i ett system där starka privata aktörer får möjlighet att forma både det ekonomiska och politiska landskapet i en liten kommun.

//Mona Eriksson

Replik
– Hur tycker du att du ”kommer till tals idag”, annat genom denna tidning?
– Ja, kandidera får vem som helst göra. Kallas demokrati. Men att bli vald, är en helt annan sak. Eller menar du att om en person blir vald av folket, så är det odemokratiskt? Om så, ska vi definitivt inte ha kommunalråd.
– Magstarkt att kalla länder som Tyskland, Italien, Frankrike, Polen, Storbritannien och Spanien för att ha en ”kommunal Putinstil”.
– Formar inte starka ekonomiska aktörer i en kommun det politiska landskapet idag? Så när GKN avyttrar sin verksamhet, påverkar det inte Köping?

//HH

Det här är en debattartikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.