I love this game – men snälla, var försiktiga!

Bollen i korgen. Därutöver är reglerna inte särskilt krångliga även ifall de inledningsvis kan tyckas vara det. 24 sekunder ställer krav på spelarnas förmåga att göra bra saker med bollen. Garanterad underhållning.

I år har fler och fler insett underhållningsvärdet då KB-hallen blir slutsåld på nolltid i Köping Stars framgångssaga.

Passionen inleddes tidigt. När NBA 96 på PC tillsammans med grannpappans inspelade Chicago Bulls-matcher hade gjort grundarbetet bar det av till KB-hallen där kusinens sambo spelade i GIF Basket, vid slutet av 90-talet ett etablerat topplag i andradivisionen.

Då som nu var både Tomas Bandh och Jotti Nikolaidis i hallen, men istället för engagerad speaker och kostymprydd head coach var de på planen.

För mig och brorsan var det riktiga högtidsstunder när kusinen stuvade in oss i bilen, köpte Magnum på Volvogården innan vi satte oss på läktaren för att höra ”Klipp-Olle” förkunna laguppställningarna och heja på godtemplarna. Infinite Mass och Phats & Small i högtalarna, dunkar och stundtals fantastiska matcher där framförallt en seger över Akropol står ut efter att Ronny Svahn suttit en buzzer beater från egen planhalva.

Idag har den lokala basketexplosionen nått höjder man bara hört pratas om från storhetstiden på 80-talet. I skrivandes stund (12/1) ligger Stars på delad förstaplats (!) i Svenska Basketligan efter en sanslös formtopp.

För närvarande Sveriges bästa basketlag!

Efter att ifjol fått kvalat sig kvar har de som är inne på andra året vuxit in i högstaligakavajen och nyförvärven levererat i så hög utsträckning att man borde
kol-14-testa ”Chribba” Sjögren för Kung Midas. Plötsligt är laget en guldkandidat.

I svallvågorna efter succén kan väl få sportintresserade undgått den ganska osofistikerade debatten om den nya sporthallens golv?

Golvet har i vissa sammanhang konkurrerat ut det sportsliga. Är det inte roligare som supporter att njuta av nuläget?Igen: för närvarande Sveriges bästa basketlag!

Golvdebatten liknar dramaturgiskt många andra 2010-talsdebatter till sin struktur. Polariseringen med två ringhörnor, något mellanläge är inte att tänka på.

I den ena hörnan vill ”basketfolket” ha trägolv i nya hallen för att göra den basketkompatibel, i den andra finns”innebandyfolket” med plastgolv överst på agendan.

Diskussionerna hålls på flera olika fronter; insändare i lokaltidning eller Facebook (där det ena inlägget är konstigare än det andra).

Även argumentationen är tidstypisk. Mycket åsikter och mindre fakta, mer eller mindre känslostyrda. Ibland rena chansningar.

Jag vill egentligen inte kasta mig in i någon golvfråga, min insyn är för dålig om hur diskussioner gått och löften getts i de samtal som förts mellan föreningarna i de olika idrotterna och kommunens representanter.

Jag vet inte ens hur många åskådare den nya hallen ska ta då uppgifterna går isär.

1000? 1200? 1500?

Däremot är min for what it’s worth – utöver förhoppningen att golvet inte avgörs av folk med fasta uppfattningar – att Stars ska tänka till både en och två gånger innan man överger det man har byggt upp i KB-hallen.

Vi pratar Home-court advantage med stort H.

Förstå när världsvana, landslagsmeriterade och utlandsjagade spelare som Luleås Denzel Andersson anländer till de bruna tegelväggarna för att mötas av 600 enögda hemmasupportrar i extas utan hänsyn till skottklockor eller domslut. En kokande gryta.

När han dessutom står uppställd inför match och får en lokal variant på Du gamla, du fria serverad så har han förlorat på förhand. Samma stämning kan man inte ta för givet i ett fräscht skrytbygge.

Den enda rejäla passningen jag vill dela ut är att vissa basketmänniskor med kort minne ska passa sig för att göra argument genom att hänvisa till innebandyns nuvarande relativt tynande tillvaro (om damallsvenskan nu är en sådan?).

Jag minns nämligen division 2-matcherna i Ullvihallen i början av 10-talet med 25 personer på ”läktaren” som skrek ”kebabpizza” när motståndarna skulle skjuta straffar.

Allt kan egentligen hända, så även en SM-final. När den kommer kanske vi får tränga ihop oss, och inte mig emot. Så länge det blir SM-final sitter jag i knäet på Birger Sjöberg om det är så.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.