Västra Mälardalen förtjänar bättre skolor

I skoldebatten skyller många på friskolorna som orsak till bristande likvärdighet. En av sex elever i landet går i någon form av friskola. Men i så fall borde de S-kommuner i samma län, t ex i Västmanland, som aldrig haft några friskolor, sins emellan kunna visa upp en likvärdig skola. Det kan de inte. Det är stora skillnader i t ex anslag per elev, andel behöriga lärare och elevernas betygsresultat.

Hur ser det ut i våra skolor i Västra Mälardalen, i Köping, Arboga och Kungsör? I Lärarförbundets årliga ranking av skolorna i 290 kommuner hade alla tre kommuner tappat åtskilliga placeringar i rankingen 2021 jämfört med året innan (inom parentes):

Arboga 133 (71)
Köping 221 (154)
Kungsör 282 (212)

Länets bästa kommun, Surahammar, hamnade på plats 104.

Alla kriterier som bedöms i Lärarnas Riksförbunds ranking är mätbara: resurser till undervisningen, lärartäthet, andel behöriga lärare, lärarlöner, andel elever som går ut grundskolan med godkända betyg, andel elever med fullföljd gymnasieutbildning med flera kriterier.

När det gäller andel godkända elever efter grundskolan hamnade Köping på plats 239, Arboga på plats 267 och Kungsör på plats 286 av 290 kommuner.

För dåligt.
Alldeles för dåligt.

Kanske kan bara en förstatligad skola garantera en likvärdig skola för alla, efter kommunaliseringen av svensk skola för 30 år sedan. Det hävdar Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, Liberalerna och Vänsterpartiet.

Men en sådan eventuell reform ligger många år framåt i tiden – och är ingen hjälp för skolan i dag, där alldeles för många elever lär sig för lite, där alldeles för många elever mobbas och lärare utsätts för våld och hot om våld.

Varje form av mobbing och kränkning måste mötas med nolltolerans

Västra Mälardalens skolor behöver ett SKOLLYFT. Studieron i klassrummet måste återställas. Några få elever kan inte få störa studieron för resten av klassen. Elever med behov av extra stöd skall få det stöd de behöver. Särskilt begåvade elever måste få utmaningar på sin egen nivå och inte känna sig understimulerade mest hela tiden.

Varje form av mobbning och kränkning måste mötas med nolltolerans: nedsättande ord, ryktesspridning, utfrysning och hot, knuffar, sparkar och slag.

Alla skolor måste ha tillgång till speciallärare, specialpedagoger, skolkuratorer och skolpsykologer.
Och lärarens roll som lärare och undervisare måste stärkas, bland annat på bekostnad av de växande kraven på dokumentation, som stjäl tid från den eftersatta undervisningen.

I en undersökning som Lärarförbundet gjort uppger 9 av 10 lärare att dokumentationskraven gör dem stressade, minskar deras arbetsglädje och minskar deras lust att fortsätta vara lärare. Som alltid är det viktigt att lära av de bästa.

Malmaskolan i Kolsva är en av landets bästa skolor. Det är vanligare att problemskolor från fjärran delar av Sverige kommer på studiebesök än problemskolor i geografisk närhet.

Kanske skulle en friskola i Köping bli en vitamininjektion också för de kommunala skolorna? Så har det blivit i andra kommuner runt om i landet. När den nya majoriteten i Köping presenterades efter valet 2018 – S, M, V och L – utlovades en friskola i Köping. Någon sådan har vid mandatperiodens slut ännu inte etablerats. Kanske har en aktiv och välkomnande attityd mot tänkbara friskolor saknats?

Kom igen, skolor i Västra Mälardalen. Ni kan bättre. Höj ribban. Släpp ambitionerna och visionerna loss.
I våra kommuner, som är huvudmän för våra skolor, måste ansvariga och engagerade politiker ha insikten att investeringar i en bättre skola är en investering i en bättre framtid för oss alla.

Västra Mälardalen förtjänar bättre skolor.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.