Gud är död, Marx är död och själv mår jag inte så bra

Om någon frågar mig älskar du dina vänner? Skulle mitt svar vara `ja´ men om någon säger: `bevisa det´ blir det svårare men det betyder inte att det inte är sant. Det är samma sak med Guds existens. Bara för att jag inte kan bevisa att Gud existerar betyder det inte att Gud inte finns.

Ibland talar man om tre kännetecken för det moderna projektet som har sina rötter i 1700-talets upplysningsprojekt. Det första var att gudstron sågs som ett resultat av kunskapsbrist.

När naturvetenskapen lyckades avtäcka allt fler av naturens mysterier minskade behovet av Gud. Från att tidigare ha betraktats som ett öppet system av orsak och verkan där Gud har möjlighet att agera fritt betraktades nu universum som ett slutet system med enbart inomvärldsliga orsakskedjor.

Det andra var att Guds ord ersattes med människans förnuft som nu ensamt skulle vara utgångspunkten för sökandet efter sanning.

Från att ha sett förnuftet som något nödvändigt för att utvinna kunskap sågs det som tillräckligt.

Det tredje var en sprudlande utvecklingsoptimism. Människan kommer att kunna lösa alla problem. Det moderna projektet hyllade människans självtillräcklighet.

Men frågan är hur det gick med detta storartade projekt några hundra år senare? Visst har vetenskapen och forskningen gjort fantastiska framsteg och försett oss med kunskap vi bara kunnat drömma om. Men vi har inte kommit närmare svaren på de verkligt stora frågorna. Vetenskapen ger oss fantastiska förklaringar på hur tillvaron är uppbyggd och fungerar men kan inte besvara frågor om tillvarons ursprung eller mening.

Det är tydligt att människan trots alla tekniska och materiella framgångar idag står inför faror och hot som är allvarligare än någonsin i historien.

På en husvägg i Paris har någon sammanfattat vart det moderna projektet ledde oss: Gud är död, Marx är död och själv mår jag inte så bra. Guds död verkar inte ha befriat människan utan istället dränerat livet på dess mening.

Att skämta om kristna som korkade är något som kristna brukar få erfara flera gånger under en livstid. Det har hänt mig också i universitetsvärlden från en lärare. Trots att hur många nobelpris som helst delats ut till troende eller att en präst kom på Bing Bang teorin får religiösa idag i världens mest sekulariserade land Sverige ofta benämningen ovetenskapliga.

Alla är troende Det är en felaktig uppfattning att tro är något religiöst eller att tro och vetande är varandras motsatser. Tro menar en del är något vagt och osäkert medan vetande är säkert och entydigt. Men faktum är att allt vetande bygger på någon form av tro.

Framför mig på köksbänken står en kaffebryggare och puttrar. Och jag vet att den verkligen finns där. Men för att kunna få den kunskapen behöver jag först tro på att det finns en värld utanför mig som jag kan få kunskap om.

Jag måste tro att mina sinnen är i samklang med den här yttre verkligheten och att den ger mig information om den. Jag måste också tro på förnuftet för att kunna använda det. Men inget av detta går att bevisa på ett slutgiltigt sätt. Det är omöjligt att undersöka mina sinnens riktighet.

Därför finns inget ”rent” vetande. Vi är alla utelämnade åt att tro i en viss grad och vi är begränsade. Vi kommer aldrig kunna känna till all fakta och det bör göra oss ödmjuka. Tro är därmed inte något religiöst utan något allmänmänskligt. Tro är inte heller vetandets motsats utan dess förutsättning.

Idag finns inte religionerna bara kvar utan de växer också. I Latinamerika växte Kristendomen från tolv miljoner 1970 till hundrafemtio miljoner i början av 2000-talet. Totalt har antalet kristna i Afrika vuxit från tio miljoner 1900 till femhundra miljoner idag.

En miljon svenskar går till kyrkan under första advent, tre gånger fler än dem som demonstrerar under första maj. Kristendomen beräknas ha 2,9 miljarder anhängare år 2050.

Medan ateister, agnostiker och personer som inte identifierar sig med någon religion tros hamna på den dystra siffran av 13 procent. Det innebär att 84 procent av jordens befolkning är religiösa idag och beräknas vara 87 procent om trettio år. Gud är tillbaka!