Bergslagens gruvor

Ställ dig mitt i Karmansbo och dra på kartan en cirkel med fem mils radie.  Då ringar du i stort sett in hjärtat av svensk metall- och mineralframtagning genom århundraden.

Bara de norrländska gruvorna kan på senare tid konkurrera med denna plats. En plats som var basen för svensk stormaktstid och grunden till det moderna och industrialiserade Sverige.

Du står nu i dess epicentrum. Härifrån kan du med bil på kort tid nå anläggningar som betytt enormt mycket för den svenska välfärden.
Från Närkes zinkgruvor till de medeltida gruvorna i Norberg. Från Sveriges skattkammare, Sala silvergruva, till de 2500 år gamla ugnarna vid Röda jorden utanför Riddarhyttan. De flesta är idag nerlagda men väl värda ett besök.

Upp emot 3000 gruvor har funnits i landet om man går tillbaka till 1000-talet och man uppskattar ett en tredjedel av dessa har legat inom den cirkel du nyss har ritat upp – Bergslagen.
Området omfattar delar av flera landskap, främst Västmanland, Dalarna, Närke och Värmland och du står i dess mitt. Bara runt Riddarhyttan har det funnits minst 30 olika gruvor.

I samband med framställning av järn finns historiskt sett en imponerande logistik, speciellt med tanke på avsaknaden av infrastruktur som lastbilar, gräv- och borrmaskiner samt järnvägar.

Gruvdriften i sig var krävande nog men till hyttorna skulle också enorma mängder träkol fraktas. Kol som tillverkades i milor djupt inne i de mörka bergslagsskogarna. När väl järnet var framtaget skulle det fraktas via hamnarna i Västerås, Köping, Arboga och Örebro till Stockholm och vidare ut i världen.

Sveriges högkvalitativa järn och senare stål var under 1700- och 1800-talet enormt eftertraktat. Detta lilla land stod under den senare delen av 1700-talet för omkring en tredjedel (cirka 30-40 %) av världens järnexport. Något man kan ha i åtanke när man till exempel tittar ner i Björnbäcksgruvans eller Passbogruvans hål utanför Riddarhyttan.

Under 1800-talet minskade Sveriges dominans inom järnexporten. Andelen svenskt järn på världsmarknaden sjönk gradvis, främst på grund av den industriella revolutionen i andra länder, särskilt Storbritannien och Tyskland, där järn- och stålproduktion industrialiserades och effektiviserades.
Trots detta var Sverige fortfarande en viktig aktör inom järnexport, även om andelen globalt troligen sjönk till runt 10-15 % vid mitten och slutet av 1800-talet.

Gå in på ekomuseum.com, planera en söndagstripp till gruvhål och hyttor och betänk dess betydelse.
Härifrån kom järnet som gjorde att byggnadsverk som Empire State Building, Brooklyn Bridge, Eiffeltornet och Panamakanalen kunde uppföras.

Tips på resmål:

Sala silvergruva: Ta en guidad tur och stig ner i Sveriges skattkista. En gruva som var i drift i över 400 år, främst under medeltiden och stormaktstiden.
Gruvan var en av Europas rikaste silverfyndigheter och bidrog avsevärt till Sveriges ekonomi, särskilt under 1500- och 1600-talen, när silver från gruvan användes för att stärka landets finanser och makt.

Engelsbergs bruk: Är ett av de mest välbevarade järnbruken i Sverige och har haft stor betydelse för landets järnindustri. Det grundades på 1600-talet och var under 1700- och 1800-talen en ledande producent av högkvalitativt stångjärn. Järnet från Engelsberg exporterades till flera europeiska länder, vilket bidrog till Sveriges starka position på den internationella järnmarknaden.
Bruket representerar Sveriges industriella arv och är idag ett UNESCO-världsarv tack vare dess välbevarade byggnader och historiska betydelse. Det är ett viktigt exempel på hur järnindustrin formade både Sveriges ekonomi och teknologiska utveckling.

Norbergs gruvor: Kända för sin järnmalmsproduktion och sitt historiska arv, med anor från medeltiden. Norberg var en central punkt för järnframställning i Bergslagen.

Pershyttans gruva: Är ett gammalt gruv- och brukssamhälle som nu är ett kulturreservat. Pershyttan var under lång tid ett centrum för järnframställning och gruvdrift i Bergslagen.

Högfors gruva: En gruva med anor från 1600-talet, känd för sin järnmalmsproduktion. Högfors var också ett brukssamhälle och en viktig del av Bergslagens järnindustri.

Zinkgruvan i Åmmeberg: En aktiv gruva som är känd för sin produktion av zink, bly och koppar. Zinkgruvan är en av Sveriges äldsta kontinuerligt aktiva gruvor, med verksamhet som startade redan på 1800-talet.

Röda jorden utanför Riddarhyttan: En av de tidigaste platserna i Sverige där järn tillverkades genom så kallad blästbruksteknik med anor från 400-talet före Kristus. Här utvanns järn ur myrmalm, som värmdes upp till höga temperaturer i blästugnar för att utvinna järnet. Vandra i en trollskog bredvid bäckar med klart vatten och rödbrun sandbotten.

Fler exempel: Stråssa gruva (Lindesberg), Blötbergets gruva, Riddarhyttans gruvor, Guldsmedshyttans silvergruvor, Polhemsgruvan, Trummelsbergs hytta, Skinnskattebergs hytta samt Semla hytta i Fagersta.

Och om du nu står i Karmansbo med din cirkel på kartan och ”gruvar” dig vart du ska åka, varför inte besöka Karmansbo hytta.

En av de bäst bevarade järnbruksmiljöerna i Sverige som ger en bild av hur järnframställningen gick till under 1700- och 1800-talen.

Anläggningen inkluderar en masugn, smedja och andra byggnader som användes i produktionen.