Omvärlden kommer närmare

Men Mälardalens alla små orter är ingen isolerad del. De ingår i en industriell region som är beroende av en omvärld som faktiskt inte är så fjärran. Många företag, anställda och familjer behöver hållas medvetna om att beslut om deras framtid inte fattas lokalt. Dessutom sker en enorm ekonomisk förändring i världen, som vi behöver veta mer om: BRICS.

Beskedet den 16 oktober att 500 jobb i GKN ePowertrain kommer att flytta till Kina är ett resultat av ett beslut som fattades i England och innebär att köpingsjobb försvinner till en annan världsdel. Några dagar senare informerade Volkswagen att man avser att lägga ner sina tre största fabriker i Tyskland. ”Vi kan inte längre priskonkurrera med Kina… energikostnader och råvarukostnader ökar,” säger vd Thomas Schäfer. Avindustrialiseringen påverkar även den svenskplacerade fabriken som tillverkar växellådor till dem.

Den ekonomiska världen är delad
Eftersom Sverige nästan helt är beroende av sina relationer till USA, EU och Nato har våra massmedier i möjligaste mån försökt undvika att berätta om den växande handelsorganisationen BRICS, vars medlemsländer utgör 55 procent av jordens befolkning och innefattar 46 procent av den globala ekonomin. Världen har blivit delad: USA, Europa, Japan och Australien å ena sidan, och BRICS å den andra. Trots ringa publicitet är BRICS på väg att skapa ett ekonomiskt paradigmskifte som berör hela världen. Hur många i Mälardalen känner till detta?

BRICS har uppstått ur orättvisa. Organisationen bildades 2009 som ett samarbete mellan världens största och växande statsekonomier: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina samt Sydafrika som tillkom 2010. BRICS (förkortning av ländernas begynnelsebokstäver) har vuxit fram ur en form av motvilja mot Västvärldens ekonomiska dominans och maktfullkomlighet. Flera BRICS-länder och blivande medlemmar har varit kolonier till länder i Europa. Ända sedan andra världskriget har USA dessutom dikterat handelsvillkor i flera länder inom Asien, Afrika och Sydamerika, vilka hellre hade velat bestämma sin framtid själva. Syftet med BRICS-samarbetet är att främja fred, säkerhet, handel och utveckling. Man vill förstärka en multipolär världsordning istället för USA plan att skapa en unipolär överstatlig sådan. Varje land ska vara suveränt och oavsett demokratiskt underskott ska BRICS inte lägga sig i enskilda länders angelägenheter utan enbart fokusera på de gemensamma intressena.

Samarbetet har under året utökats med Egypten, Etiopien, Förenade Arabemiraten, Iran samt Saudiarabien. Ytterligare 13 nya länder har visat intresse av att ansluta sig, däribland Natos största militärmakt – Turkiet – vilket är ytterst anmärkningsvärt. Betydligt fler länder står på tur. Alla länder, utan undantag, är välkomna att ansöka om en plats i BRICS.

Viktigt toppmöte i Kazan
Den 22-24 oktober i år samlades 36 länder, inklusive Palestina, i den ryska staden Kazan, med Ryssland som värd. Även FN hade accepterat inbjudan. Årets slogan var ”BRICS och den globala södern – tillsammans bygger vi en bättre värld”. Det var deras 16 möte, och 2000 delegater deltog, varav 24 politiska ledare. Omkring 200 möten har under året förberett samlingen. President Putin meddelade att ”Processen att skapa en multipolär världsordning pågår, en dynamisk och oåterkallelig process”. För Washington och hela Västvärlden gav mötet i Kazan en insikt om att BRICS-medlemmarna blir allt fler och därmed utgör ett hot som de måste förhålla sig till.

Västvärldens nuvarande finanssystem utmanas
Dollarn och Världsbanken är på väg att få en konkurrent. BRICS-länderna har för avsikt att lämna IMF (Internationella Valutafonden), Världsbanken, SWIFT och Bretton Woods-systemet som huvudsakligen har gynnat USA. Arbete pågår för att övertyga regeringar och företag om att det finns ett alternativ till USA-dollarn som internationellt betalningsmedel. USA och EU stöld av ryska tillgångar i västerländska banker har sänkt BRICS-ländernas förtroende och sporrar dem ytterligare att göra sig oberoende. Man håller på att introducera ett internationellt betalningssystem som ska kunna kringgå dollarn och Västvärldens sanktioner. Mötet introducerade betalningssystemet ”Brics Pay” som ska underlätta transaktioner och utbyte av finansiell information mellan centralbanker i partnerländerna. Det är ett alternativ till det västerländska SWIFT-systemet.

Bland de konkreta resultaten inom BRICS är kanske det mest anmärkningsvärda grundandet av en utvecklingsbank (2015) med syfte att konkurrera med Världsbanken. Ungefär samtidigt skapades BRICS valutafond, som är ett alternativ till IMF. BRICS-länderna har däremot inte för avsikt att överge sina nationella valutor i något experiment som liknar euron. De har varje år ökat sitt guldinnehav, vilket också tyder på att de vill minska beroendet av dollarn.

”BRICS Clear” är ett system för att reglera handeln med värdepapper utan behov av dollaromvandling. Handeln med värdepapper kommer att underlättas genom denna typ av plattform och bygger på förtroende mellan BRICS-nationerna. 95 procent av handeln mellan Kina och Ryssland är redan reglerad i yuan och rubel.

BRICS vill reformera FN
På mötets sista dag, den 24 oktober, ”FN-dagen”, höll FNs generalsekreterare Antonio Guterres ett anförande inför alla delegater. Hans närvaro och tal kritiserades av västerländska politiker och media. Generalsekreteraren erkände att många länder inte har något inflytande i FN och att finanssystemet måste göras om, då skulderna är en enorm börda för många länder. Guterres, liksom andra delegater på mötet, talade även om vikten av fred. Han betonade dessutom att afrikanska länder måste få ingå i FN säkerhetsråd. På mötet framkom exempelvis att Indien och Kina kommit överens om att lägga ned gränskonflikten i Himalaya som pågått i 150 år. Putin riktade sig avslutningsvis direkt till generalsekreteraren: ”Du talar om att vi alla skulle leva i en stor familj. Käre generalsekreterare – vi gör det i BRICS!”

Samma dag publicerade mötet ”Kazan Declaration” med temat ”Stärk multilaterismen för rättvis global utveckling och säkerhet”. Deklarationen är ett detaljerat diplomatiskt manifest som har 134 punkter på 33 sidor. Exempelvis kommer BRICS dessutom att genomföra en garanti som omfattar en sädesbank för att säkerställa global matsäkerhet.

Att BRICS överhuvudtaget har bildats och kommit för att stanna är en konsekvens av den globala orättvisan. Samtidigt som organisationen ses som ett hot mot Västvärlden, är den för många andra ett tecken på ett trotsigt hopp.

Patrik Wallmark
Fil.dr, kyrkoherde i Köping 2003-2015