Cigarrskräddar’n

Tobaksrökning i Sverige började bli populärt redan under slutet 1700-talet. Det var framför allt borgarklassen som rökte, och då särskilt cigarrer. (Att nikotinet var farligt för människokroppen började man inse först på 1900-talet).

Även i Köping odlades det tobak under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Den odlades särskilt på Östanåsjorden, men odlingen blev aldrig någon större succé.

Den blev ganska snart utkonkurrerad av utlandet eftersom Köpings-jorden inte lämpade sig för tobak. Märkligt nog stod de då tomma ladorna kvar långt lång tid innan de revs.

Det fanns vid mitten av 1800-talet endast en affär i Köping som sålde tobaksvaror, nämligen den nyinflyttade specerihandlaren Axel Bergendahl.

Att han började med tobaksvaror var förmodligen att eftersom Köpingsborna odlade grönsaker själva, dessutom hade höns och kanske även en gris på gården, så gick Bergendahls speceriförsäljning inte så bra.

Cigarrer och inte minst tuggtobak blev därför ett gott tillskott i dagskassan.

En senare tobaksaffär i Köping innehades av herr Alvengren. Han hade sin affär i en hushörna mitt emot Vadsteins butik på Stora gatan.

I källarvåningen i huset bredvid Alvengrens hade familjen Råberg en sko- och läderaffär och hade nära då det var dags för en cigarr. När Alvengren sålde sin tobaksaffär så flyttade en skräddare in i lokalen. Med Köpingsbornas skämtlynne kom han förstås att kallas Cigarrskräddar’n

Startbilden utan beskärning. Klicka för större bild.