PORTRÄTT
Rahaf Ramdo (KD). Foto: Karl Beijbom

”Jag vill sätta stopp för fake news”

Rahaf Ramdo, 33 år, är socialsekreteraren som kommer från Syrien, bor i Arboga, jobbar i Köping och har i dagarna fått största möjliga uppmärksamhet i Dagens Nyheter, TV4 och Sveriges Radios arabiska sändningar.

Detta sedan Rahaf tagit ansvar och personligen i sociala medier börjat bemöta och motarbeta en kampanj mot svensk socialtjänst och lagen om omhändertagande (LVU).

En kampanj som drivs i traditionella arabiska medier och i arabiska sociala medier. Svenska myndigheter kidnappar muslimska barn. Detta har varit den allvarligaste anklagelsen.

Rahaf Ramdo är född och uppvuxen i Aleppo i Syrien. Fyra bröder, två äldre, två yngre. Pappan var analfabet och ägnade sig åt handel med bildelar. Mamman var hemma, skötte familjen. Idag finns tre bröder i Sverige, en i Syrien. Även mamma bor i Sverige. Pappa bor i Saudiarabien.

Rahaf var ”pappas flicka”. När bröderna ville få fram budskap till pappa gick de ibland via Rahaf. Hon fick förmedla brödernas önskemål, för då lyssnade pappa.

– Som barn var jag lugn och skötsam, ambitiös och envis med starkt självförtroende. Tog ansvar tidigt, hemma hos familjen, och för mormor.  Handlade. Städade. Gjorde ärenden, berättar Rahaf.

Bäst i skolan?

– Mina bästa ämnen i skolan var matematik, engelska och idrott. Jag ägnade mig åt basket, handboll och friidrott.

Familjen hade det gott ställt ekonomiskt, gick ofta på restaurang, åkte på semesterresor varje år. Rahaf minns att hon fick allt hon ville ha.

Efter studenten blev det en kandidatexamen i engelska språket och litteraturen på universitetet i Aleppo. Rahaf jobbade i förskola, undervisade i engelska privat, var läxhjälpare i allmänhet hos familjer som satsade extra på sina barns skolgång.

Rahaf träffade sin blivandes namn Majd på gymnasiet. De gifte sig 2011. När enda barnet, dottern Hivy, var en månad gammal bestämde sig familjen för att fly, 2012.

Sveriges goda rykte när det gäller mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors och barns rättigheter, fick familjen att välja Sverige som flyktmål, även om hennes mans farbror i Tyskland försökte få familjen att välja detta land.

Rahaf minns hur hon som liten skolflicka fick tio hårda slag på vardera handen med trälinjal. Som straff för vadå? För att hon yttrat sig i klassrummet utan att först ha räckt upp handen.

Flyktingsmugglarna begärde och fick 15 000 euro för att genomföra familjens flykt. Bil till Turkiet, gummibåt till Grekland, flyg till Spanien, flyg till Sverige.

Flykten gick i etapper och det tog 2,5 månader att fly från Syrien till Sverige. Efter asylboende i Bålsta, Eskilstuna och Ställdalen hamnade familjen i Köping sedan uppehållstillstånd beviljats. Det var en etableringslots som övertygade familjen att välja Köping som bostadsort.

Rahaf läste SFI, svenska på grundnivå och svenska på gymnasienivå. Hon fick 2015 jobb som språkstöd och handledare för nyanlända. Ett år senare blev hon handledare för arbetssökande.

Rahaf ville bli socionom för att kunna hjälpa och stötta utstötta människor, särskilt kvinnor och barn. Hon kom in på utbildningen vid Örebro universitet, och kunde ta sin examen 3,5 år senare. Sedan 2020 är Rahaf anställd som socialsekreterare i Köpings kommun.

Rahaf med sin muslimska bakgrund har burit huvudsjal sedan 14 års ålder tills för några år sedan. Tvånget att bära huvudsjal är ett påhitt av män, hävdar Rahaf, inte något som Koranen kräver. Till en början mötte hon motstånd i sin kulturkrets. I dag bär Rahaf inte längre sjal, och alla har i dag accepterat hennes livsstilsval.

I arabiskspråkiga traditionella och sociala medier har en kampanj pågått mot den svenska socialtjänsten. Det har påståtts att den svenska socialtjänsten ”kidnappar” muslimska barn. Det har rört sig om en ren desinformation, om fake news.

Foto: Karl Beijbom

Rahaf såg chansen att göra en egen informationsinsats och sprida korrekt information kring den svenska socialtjänsten och kring LVU-lagen, som reglerar tvångsomhändertagande av barn.

Först skrev Rahaf i arabisktalande grupper på Facebook, försökte informera, förklara och bemöta floden av falska sakuppgifter och påståenden.

Sedan startade hon en egen Facebook-grupp på arabiska – ”Information om social­tjänsten.” Efter ett dygn hade denna grupp över 1 000 följare. I dag, några veckor senare, har gruppen 3 000 följare.

I sin Facebook-grupp sprider Rahaf saklig information och svarar på frågor om den svenska socialtjänsten och LVU.  Kunskapen om svensk socialtjänst är låg. Alla stödinsatser, som är grunden i verksamheten, är ofta okända. Okänt är också att nästan alla socialtjänstens insatser är frivilliga.

Vilka frågor får Rahaf?

”Kan mitt barn bli tvångsomhändertaget om barnet kommer för sent till skolan? Om min dotter har en lesbisk flickvän – får jag säga vad jag tänker om saken? Eller hamnar min dotter i fosterfamilj om jag gör det?”

Både kvinnor och män ställer frågor till Rahaf. Kvinnor som blivit misshandlade av sina män utsätts ibland för hot. Om kvinnan gör en polisanmälan hotar mannen att anmäla till socialtjänsten att kvinnan är en dålig mor. Då kommer socialtjänsten och tar barnet, hotar mannen.

Omhändertagande är en absolut sista åtgärd när alla frivilliga stödinsatser misslyckats.  Det måste också finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas för att LVU skall komma ifråga.

Vad innebär detta rent konkret?

– Psykisk och fysisk misshandel av barnet inom familjen. Bristande föräldraomsorg, till exempel att barnet inte får tillräckligt med mat. Självskadebeteende som drogmissbruk och gängkriminalitet, förklarar Rahaf.

När ett tvångsomhändertagande enligt LVU skall tillämpas börjar en lång och komplicerad process, först inom socialtjänsten innan beslut fattas, sedan skall beslutet godkännas i socialnämnden (politiskt sammansatt), sedan skall beslutet fastställas i Förvaltningsrätten. Ett beslut i Förvaltningsrätten kan överklagas till Kammarrätten. Av 330 000 orosanmälningar år 2020 ledde cirka 10 procent till tvångsomhändertagande.

Jag vill göra skillnad, jag vill göra gott, i ett land som tagit emot mig så väl och gett mig alla chanser till ett bra liv

I sin integration har Rahaf, hennes man Majd och dotter Hivy haft ett starkt stöd av Ulf och Margareta Börgesson i Köping, som blivit som ”extraföräldrar” till Rahaf och maken Majd och extra ”morföräldrar” till dottern Hivy.

Kamraterna i Köping-Scheele Rotaryklubb har också varit ett värdefullt nätverk i olika situationer.

Rahaf bor med sin familj i egen villa i Arboga sedan tre år tillbaka. Hennes man Majd arbetar idag som verksamhetsutvecklare i ett företag som är kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen.

Rahafs mamma bor också i Arboga. Hennes närhet har varit stort stöd för familjen. Rahaf längtar efter sin pappa, men han fick avslag på sin ansökan om visum när han ville komma och hälsa på.

Rahaf har blivit medlem i ett politiskt parti och vill engagera sig i svensk samhällsutveckling också i den politiska världen.

– Jag vill göra skillnad, jag vill göra gott, i ett land som tagit emot mig så väl och gett mig alla chanser till ett bra liv, avslutar Rahaf.

PORTRÄTT
05:58 | 5 mars 2022
Tänk på: håll dig till ämnet, håll god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-