Man ser det man vill se

I torsdagens digitala upplaga av Bbl/AT, för de få som har möjlighet att läsa den, står det: ”Nej, VME har inte bränt några skattepengar” med ingressen ”Olycksfall i arbetet eller desinformation. Plötsligt är det något som stinker och det kan väl inte vara vätgas?” med vidare antydningar om fejk news och jämförelser med Putin. (se M24 artikel)

Var ska jag börja?

Häpnadsväckande är att notera att just detta är det Bbl hakat upp sig på. Hela historien kring Plagaziprojektet och en eventuell etablering av en vätgasfabrik i Köping innehåller mängder av märkligheter som måste redas ut. Politikerna vet inte ens vad som händer. Bbl kommenterar inget av det men fy och skam att säga att det är ”skattepengar”. Då ska man dras i rännstenen och jämföras med Ryssland.

Om det vore så självklart som Bbl beskriver skulle väl åtminstone våra folkvalda tveklöst svara ”Det är rätt. Finns inga problem alls med dessa utlägg.” Men si det gör de inte (mer om det i Magazin24 nr 838). Om utläggen är rätt, borde ett klargörande från Kommunen/VME vara lämpligt.

Nu till det Bbl anser vara enormt viktigt i hela denna story, nämligen att detta inte är skattemedel. Ägarna av kommunen är de folkvalda i kommunfullmäktige som företrädare för kommunmedborgarna och som ska hushålla med alla kommunmedborgarnas gemensamma kassa. Kommunfullmäktige är ägare och ansvariga för hushållning inom såväl förvaltningar i kommunen som de kommunala bolagen. VMEs tillgångar är medel som tillhör kommunmedlemmarna.

Lägger man bara en minut, på sitt sedvanliga antagonistiska ”scoop”, kanske man inte ser att det ekonomiska ekosystemet är slutet i den offentliga sektorn, dit kommunen och dess bolag tillhör. Oavsett om man pratar om ”kunder” och ”inkomster från kunder”.

Jag pratade med en forskare på CKS (Forskning vid Centrum för kommunstrategiska studier) som kom med en bra liknelse. Puttar du som medborgare in 100 kronor i skatt till kommunen som beslutar sig för att köpa en lott för dessa pengar och sen råkar vinna 1000 kronor så är ju inte 900 kronor helt plötsligt någon annans tillgångar.

Om kommunen ger min hundralapp till ett av sina egna bolag som gör samma sak, vinner 1000 kronor, så är det en oförändrad situation, offentliga medel. Vi har, i en rubrik, kallat det för skattemedel. Nu har Bbl, så till den milda grad, stört sig på just detta och förpassat journalistiken till spelplanen för fejk news och Putins domäner.

Att agera mistlur åt makten, för att inte missa eventuella ekonomiska fördelar och inte göra en gigantisk mediekoncern besviken, påminner däremot mer om Putin och Pravda. Det stinker – sumpgas.

Slutligen, detta är en bra story med många bottnar som allt från grön vätgas (vilket det inte är) till frågan om att likställigheten (dikterat i kommunallagen) eventuellt är satt ur spel. Som tvåa på en bra story måste man givetvis hitta något att klaga på och i sedvanlig ordning flytta fokus och därmed sätta väldigt dåliga glasögon på allmänheten.