Svidande kritik mot Plagazi från ledande myndigheter

Den 28 april i år lämnade Köping Hydrogen Park, helägt av Plagazi AB, in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, att uppföra och driva en anläggning för produktion av vätgas i Köping, mellan Yara och Nordkalk, nära bostadsområdet Kungsägen och Malmön.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen inlämnades av Fröberg & Lundholm Advokatbyrå, på uppdrag av Köping Hydrogen Park. Advokatkostnaden bekostades av det kommunala bolaget VME, liksom också diverse kostnader för konsultbolagen Wescon och BRIAB, för sammanlagt över en halv miljon kronor.

Att ett privat bolag får sina kostnader för advokater och konsulter betalda av Köpings kommun via ett kommunalt bolag kan starkt ifrågasättas och har enligt uppgift aldrig hänt tidigare. Ledamöter i VME:s styrelse, som ingenting visste, har uttalat stark kritik när Magazin24 avslöjade detta (Magazin24 #836).

Att det handlar om en ”plasmaförbränningsreaktor” för produktion av vätgas kunde vi läsa i protokoll från Kommunstyrelsen den 24 maj 2023. Att det är ”plasmaförgasning” som utlovas bekräftas också i Köping Hydrogen Parks ansökan till Mark- och miljödomstolen: ”Produktionen av vätgas kommer att ske genom Plagazi-processen där avfall omvandlas till vätgas i en sluten process genom plasmaförgasning.”

Nu har remisserna till Mark- och miljödomstolen kommit in från till exempel MSB, Vattenfall, Sjöfartsverket, SMHI och Länsstyrelsen. Alla remissinstanser kommer med ifrågasättanden och stark kritik.

Nedan följer tre exempel:

Myndigheten anger sju allvarliga risksituationer som inte är beaktade i ansökan om miljötillstånd.

”MSB anser att det finns ett antal frågor som bör redas ut innan ärendet är moget för avgörande, till exempel rörbrott på pipeline då dödliga koncentrationer av vätgas kan uppkomma i närheten av ledningen.” 

Sjöfartsverket analyserar vad ytterligare 25 stora fartyg (med avfall) och 104 fartyg ut från Köping (med koldioxid) skulle innebära per år. Uppgifterna finns i ansökan om miljötillstånd.

Sjöfartsverket fastslår: ”En sådan ökning av fartygstrafiken kommer med största sannolikhet att leda till ett ökat behov av lotsning – och lotsningsresurserna måste anpassas därefter. Att rekrytera och utbilda en lots tar lång tid.”

Länsstyrelsen saknar Sevesoförordningens krav på: ”…en detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för allvarliga kemikalieolyckor och sannolikheten för sådana”.

Saknas gör också Sevesoförordningens krav på ”…en bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de identifierade allvarliga kemikalieolyckorna blir”.

Länsstyrelsen saknar beskrivning, kartor och bilder. Länsstyrelsens slutsats är att domstolen skall säga nej till Plagazis/Köping Hydrogen Parks ansökan:

”Länsstyrelsen anser att osäkerheten kring verksamhetens slutliga utformning och omgivningspåverkan, närheten till bostäder samt riskbilden som finns för anläggningen är skäl för att inte medge verkställighetsförordnande.”

WSP:s konsultrapport

I likhet med VME har också Samhällsbyggnadsförvaltningen bekostat konsulter och köpt en rapport från WSP, ett av världens stora konsultbolag inom samhällsutveckling, med 68 000 konsulter runt om i världen, 4 000 konsulter i Sverige.

Men om Wescons uppgift, betalda av VME, har varit att ”kratta i manegen” och enligt myndigheter, citerade ovan, lämnat viktiga frågor obesvarade, har WSP kommit med en rad mycket kritiska påpekanden kring säkerhetsfrågorna.

Ur WSP:s konsultrapport:

”….anläggningens totala riskpåverkan på omgivningen är svår att överblicka.”. Därför föreslår WSP ”att en fullständig kvantitativ risk­analys (QRA) bör upprättas.”

Fördelarna med en sådan analys vore att den skulle ”möjliggöra beräkning av individ och samhällsrisk”. Det skulle också ”innebära att den eventuella kumulativa riskpåverkan som anläggningarna tillsammans med Yara och Mälarhamnar kan medföra för omgivningen blir lättare att överblicka och värdera.”

Det är också av största värde att WSP också konstaterar ”risken för interna dominoeffekter inte är belyst i tillräcklig utsträckning.”

Liksom också ”…osäkerhet kring scenariot, som det är modellerat i riskbedömningen, faktiskt representerar ett värsta tänkbara fall, eller om explosionslasten kan tänkas bli större till följd av eventuella dominpeffekter.”

Fel i WSP:s rapport

Däremot är del helt fel när WSP i rapporten skriver:

”Anläggningen är unik i svensk kontext och globalt existerar bara en befintlig anläggning med samma process.”.

Christer Nordling lämnade samma felaktiga uppgift i ansökan om stöd från Naturvårdsverket / Klimatklivet 2020, en ansökan som drogs tillbaka:

”Plagaziprocessen finns uppbyggd i Arlington, där man bevisar att den patenterade tekniken fungerar.”

Sanningen är att anläggningen i Arlington ägs av InEnTec och bygger INTE på Plagaziprocessen som patent.

InEnTec driver vätgasanläggningen med ett patent som heter Plasma Enhanced Melter (PEM), är utvecklat av MIT, har funnits på marknaden i över 20 år och tillämpas i 13 PEM-anläggningar världen över.

Plagaziprocessen som patent används inte i någon anläggning i hela världen. Det har bl a Naturvårdsverket och Energimyndigheten konstaterat vid alla avslag på ansökningar om bidrag från Plagazi/Köping Hydrogen Park.

Plasma – eller inte?

I ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till Mark- och miljödomstolen läser vi i Köping Hydrogen Parks ansökan:

 ”Produktionen av vätgas kommer att ske genom Plagazi-processen där avfall omvandlas till vätgas i en sluten process genom plasmaförgasning. Plasmaförgasning medför en renare syngas än vid andra förgasningsmetoder. Det beror på att avfallet värms upp till en temperatur på över 3 000° Celsius där alla föreningar bryts ned till atomnivå (plasma) och avfall som annars är svårt att återvinna eller destrueras kan återvinnas.”

I WSP:s konsultrapport läser vi

”Bolagets process innebär förenklat att avfall behandlas genom så kallad plasmaförbränning (förbränning under mycket höga temperaturer). Ur denna process erhålls vätgas som de huvudsakliga produkten samt koldioxid som en biprodukt.”

I kommunstyrelsens protokoll från den 24 maj 2023 läser vi:

”Köpings kommun undertecknade den 6 december 2019 en avsiktsförklaring med företaget Plagazi för att studera möjligheterna att uppföra en ny typ av plasmaförbränningsreaktor för produktion av väta och fjärrvärme.”

Produktlöftet är alltså plasmaförbränning i en plasmaförbränningsreaktor. Sant eller falskt?

Plasma, det fjärde aggregationstillståndet efter fast form, flytande form, gasform. Plasma, ett tillstånd då elektronerna separeras från atomkärnorna och plasma bildas, en gas av laddade partiklar, joner och elektroner.

Vatten fryser vid 0° Celsius och vatten kokar vid 100°. Det vet vi alla. Plasma (det fjärde aggregationstillståndet) kräver en temperatur på minst 10 000°.

Det är MIT:s uppfattning att plasmaförbränning kräver dessa höga temperaturer. Plasmafysiker verksamma vid KTH och Chalmers har till oss bekräftat dessa uppgifter.

När förgasning sker med patentet Plasma Enhanced Melter (PEM) i 13 anläggningar runt om i världen är temperaturen över 10 000°.

Anser Köpings kommun, WSP, Wescon – i likhet med Plagazi och Köpings Hydrogen Park – att plasma uppstår vid så lågt gradtal som +3 000°?

I så fall ber vi att få några oberoende vetenskapliga referenser för denna uppfattning.