Utbildningsnivån stiger bland utrikesfödda i regionen

I Köping har den stigit med 2,8 procentenheter , Arboga 3,9 procentenheter, Kungsör 1,2 procentenheter och i Hallstahammar med hela 8,1 procentenheter, sedan år 2000, visar statistik från SCB.

Befolkningens utbildningsnivå har stigit kraftigt i Sverige sedan millennieskiftet. Ett mått på det är hur stor andel av alla personer i åldern 20–64 år som har minst en gymnasieutbildning. Den utvecklingen är tydlig bland utrikesfödda.

– I hela landet har andelen av den arbetsföra, utrikesfödda befolkningen med minst en gymnasieutbildning ökat från 68,6 procent år 2000 till 72,7 procent 2020. Den här utvecklingen ser vi även i Västra Mälardalen, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.

Bland personer födda i Sverige i den aktuella åldersgruppen var motsvarande siffra till exempel i 88,6 procent. Det här innebär att en lägre andel av de utrikesfödda än de inrikesfödda har minst en gymnasieutbildning. Så ser det numera ut i samtliga 290 kommuner, enligt den senaste statistiken som sträcker sig till och med 2020.

Samtidigt har andelen utrikesfödda med minst en gymnasieutbildning ökat i 159 kommuner sedan år 2000.

– Man kan se ett generationsskifte i statistiken. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både personer födda i Sverige och personer födda utomlands, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.

Mer information finns att läsa i SCBs statistikdatabas.