Sämre tider – hur möter vi dem?

Under sju år med goda skördar sparades så att det under efterföljande sju år med torka och missväxt fanns mat till människor och djur.

Något liknande upplever vi i nutid. Efter en tid med ohämmad tillväxt möts vi av problem som hotar den så kallad välfärden. Rysslands krig mot Ukraina, klimatkrisen, energipriser som vi aldrig sett tidigare, inflation som måste bekämpas med räntehöjningar, företagandet i kris med ökad arbetslöshet som följd. Att bo i en nybyggd villa eller bostadsrätt med höga lån och förlora arbetet blir en katastrof för den som drabbas. En finanskris skymtar, som politikerna inte kan blunda för.

Nu måste vi ta tag i de annalkande problemen. För det krävs att politikerna vi valt inser att alla måste hjälpas åt och mötas för samtal om hur en mycket osäker framtid skall mötas.

Kriget kan vi inte göra mycket åt
En helgalen rysk ledare som tror sig kunna vinna vänner genom att urskillningslöst döda och förstöra måste det ryska folket avpollettera, förhandlingar med en massmördare är dödfött.

Kriget skadar den internationella handeln. När Kina som lite halvhjärtat ställt upp på Putins sida drabbas av minskad handel och arbetslöshet kan sympatin snabbt ersättas av avståndstagande. Nordkorea kanske blir Rysslands enda supporter.

Inflation och räntehöjningar är förhoppningsvis av övergående natur. När pengarna sinar eller blir mindre värda minskar affärsverksamheten och även inflationen.

Behovet av att hejda inflationen med höga räntor upphör. En svag krona gynnar våra exportföretag vilket hjälpligt kan motverka hotet om ökad arbetslöshet.

Företagandet i kris skapar arbetslöshet vilket kräver sociala insatser. En utmaning som måste hanteras med förnuft, det finns inte obegränsade resurser.

En sak är klar, matköerna hos Hela Människan, Stadsmissionen et cetera kommer att växa. PMU, Röda korset, Kungsörs Återvinning och Secondhand får ökad kundtillströmning.

Energikris och utfasning fossil energi. Lyssna gärna till Lennart Söder, professor i Elektriska Energisystem på KTH, föredrag på temat, ”Vad innebär Moderaternas utspel om kärnkraft?” där han klär av Moderaternas med flera underlag för kampen för ny kärnkraft. Verkligheten kommer att styra över politikerna.

Sparar energi gör vi redan. Elförbrukningen minskar, 18 procent mindre i september i år än förra året. Bra för miljön och den egna plånboken, sparandet syns redan på nästa faktura.

Vi kan välja hållbart producerad el. Turbindriven vattenkraft har bästa verkningsgraden.

Satsningar på effektivare anläggningar kombinerat med nya fisktrappor måste vara ett ständigt pågående arbete.

Att omvandla vind och sol till el, näst intill outsinliga resurser är en nödvändighet. Solceller i stora parker växer upp, men här finns plats för egna initiativ. Solceller på det egna taket är en bra affär och ett välkommet bidrag i vårt gemensamma arbete för att nå målet – förnybar energi.

Geotermisk energi. I områden på jorden där sprickor för upp värme till jordytan, inte tillgängligt i Sverige men i stora delar av världen. Där finns hur mycket energi som helst som kan omvandlas till el.

Lagring energi
Vid storskaliga satsningar på sol- och vindel måste energin kunna lagras och klimatförändringar med värmeböljor och torka som följd måste hanteras. När solen gassar och vinden viner skapas elöverskott och elpriset rasar. Då kan elen omvandlas till vätgas. När sedan priset stigergår all el ut på nätet. När solen gömmer sig och vinden avtar stiger elpriset. Då kan vätgasen återomvandlas till el, bra för både ekonomi och miljö.

Köping hydrogen park
Omvandling av avfallsprodukter till vätgas hämtad ur sol och vind, grön energi, är en miljövinst. I Köping planeras en anläggning som skall omvandla avfall till vätgas. Det är inte lika miljövänligt. Men det är ändå bra mycket bättre att återanvända miljöfarligt avfall, som annars hamnar på tippar, till exempel i Skultuna. Där dryper det av miljögifter i mark och grundvatten – VLT 12 april 2022.

Blir satsningen i Köping av förutsätts att all trafik för insamling av sopor i närområdet och större delen av de tunga vägbundna transporterna till och från anläggningen blir vätgasdriven. Det kommer bara att droppa vatten ur avgasröret, inte illa.

Enligt utredningen kräver produktionen betydligt mer el än som för närvarande finns tillgängligt. Här är en större satsning på vind- och solkraft en nödvändighet.

LKAB går över till förnybar energi. Det sägs öka deras elförbrukning från 5 till 75 terrawattimmar (TWh), drygt halva Sveriges nuvarande totala elförbrukning. LKAB-s satsning på vindkraft kombinerat med vätgas sker i nutid, inte om 15 år.

När och om de nya kärnkraftverken tas i bruk saknas troligen kunder som vill betala ett betydligt högre pris än för redan installerad förnybar energi.

Politikerna på alla nivåer måste ödmjukt balansera in i en osäker framtid. Det duger inte att stå kvar vid politiska utfästelser som ”Vi säger nej till förnybart”.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.