Farthinder på gatorna, hur smart är det?

Noterar att farthinder har blivit en modefluga inte minst i Köpings kommun. Farthinder är bra, till exempel vid skolor.

Nu senast sänder vi en hälsning till de som tvingas använda Hagavägen och Östanåsgatan i Köping. På en sträcka av en kilometer finns sedan en vecka åtta vägbulor. Plus avsmalnande körfält.

Blir det positivt för de boende längs gatan? Ja snitthastigheten sjunker, men, miljöbelastningen ökar markant. Inte minst för boende längs farthindren.

Bränsleförbrukningen ökar med 15 procent då fordonets fart sänks/höjs vid varje hinder. Koldioxidutsläpp likaså. Den aktuella sträckan har maxhastighet 30 km/timme. Att passera dessa hinder gör man lämpligast runt 17 km/timme. Detta kräver inbromsning åtta gånger på sträckan.

När vi bromsar släpps mikroskopiska partiklar ut i luften. Hade samma mängd partiklar släppts ut från bilarnas avgasrör hade dagens fordon varit totalförbjudna.

De som rörde sig i Köping på 80-talet minns trafikljusen vid Västeråstullen och gamla taxistationen. Otänkbart idag. Om tio år kommer våra farthinder att uppfattas som föråldrade och primitiva.

Alternativ till farthinder? En bil idag har mer än 80 datorer. Med hjälp av GPS-teknik och bilens datorer bör det gå att styra bilens maxhastighet på utvalda gator. Och på samma sätt koppla ur systemet vid nödläge. Jämför med nödfunktionen på våra mobiler. Går alltid att ringa 112, även utan abonnemang.

Observer3

Det här är en säg-din-mening-artikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna.

Vill du skriva till ”säg din mening”? Skicka din text till här. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.