Medåkers friskola mitt i byn

Våren 2019 gjorde ­Arboga kommun en utredning om skolverksamheten i kommunen. 8 miljoner kronor skulle sparas inom skolverksamheten. Olika förslag om omorganisation lades fram. Ett förslag innebar att Medåkers skola skulle läggas ner.

Engagerade föräldrar läste utredningen och lade fram ett medborgarförslag: ”Bevarande av Medåkers skola så att en profilering kan ske”. Detta förslag lämnades in till kommunfullmäktige i september 2019. Den tänkta profileringen var idrott och natur.

Men – kommunfullmäktige beslutade om nedläggning av Medåkers skola. Stora protester mot beslutet. En namninsamling, för att få till stånd en folkomröstning, samlade 2 400 underskrifter på en vecka. Det var tillräckligt för att en folkomröstning skulle genomföras.

Covid-19 gjorde att folkomröstningen, tänkt att äga rum på våren 2020, i stället sköts upp till hösten. Men Kommunfullmäktige struntade i folkomröstningen och beslutade om nedläggning av den kommunala skolan i Medåker i maj 2020. Skolan lades ner direkt efter vårterminen 2020.

Ett år senare startade Medåkers ekonomiska förening en friskola. Föreningen fick avslag på sin ansökan hos Skolinspektionen, som var kritisk på flera punkter.

Men – den 21 september 2020 kom nytt besked från Skolinspektionen. Nu godkände Skolinspektionen att Medåkers friskola ekonomisk förening skulle få starta en friskola.

Ett år senare, höstterminen 2021, startade Medåkers friskola. Den är en låg- och mellanstadieskola. Föreningen äger skolbyggnaderna. En byggnad hyrs ut till den kommunala förskolan Bofinken.

Magazin24 träffar rektor Hanna Saverman Meldemo och Katja Makkonen, vice ordförande och kommunikatör. Skolan ligger idylliskt mitt i byn, kyrkan en bit därifrån. Vi sitter i skolans kök och samtalar.

Din bakgrund som rektor, Hanna?

– Jag har jobbat i princip hela mitt yrkesliv på Pilkrogs friskola utanför Lindesberg. Där gjorde vi samma resa som Medåkers skola har gjort, fast för 10 år sedan. Pilkrogs friskola var också en kommunal skola tidigare. Jag är förskollärare i botten. Sedan utbildade jag mig till specialpedagog för att fokusera på elever i behov av särskilt stöd. Det är där jag känner att man gör ett viktigt jobb i skolan. Alla ska ha lika rätt till att lära sig. Jag har utbildat mig till personalvetare och gjort andra saker, men jag kommer alltid tillbaka till skolan. Det är det jag känner är meningsfullt.

Hur hamnade du i Medåkers skola som rektor?

– Jag satt och sökte lite på nätet och hittade Medåkers friskola och skickade in en spontanansökan hit helt enkelt. Rektorn före mig skulle gå i pension. Profilen lockade mig, att barnen här har möjlighet att lära i naturen, man har möjlighet att röra på sig. Det finns så många sätt att lära sig på, inte bara sitta still i skolbänken. Här får man använda hela kroppen. Man ser till att eleverna mår bra. Till slut blev jag uppringd och fick komma och titta lite. Jag kände att det här måste jag testa.

Din koppling till skolan, Katja?

– Jag har haft mina barn i Medåkers kommunala skola under hela deras skolgång. Hot om nedläggning har funnits länge, jag har ju haft barn där hela deras skolgång. 2019 blev de ryktena lite mer skarpa.Vi var en grupp föräldrar som började samlas på möten för att diskutera hur vi ska rädda skolan. Där ingick också samtal med politiker i Arboga kommun.

Vad ville ni åstadkomma?

– Vi ville ha en aktiv dialog och förstå vad som var problematiken med skolan. Det var tydligt att det fanns en opposition som var på vår sida och en majoritet som inte var det. Vi samtalade under hösten 2019 och våren 2020.

Vad hoppades ni?

– Vår förhoppning var att ta över den kommunala skolan utan att det blev något glapp, men det gick inte. Skolan stod tom ett år och sedan startade vi friskolan hösten 2021.

Får skolan gå med vinst?

– Vi startade en ekonomisk förening eftersom vi ville vara tydliga med att det inte är en vinstdrivande organisation. Stadgarna anger att all vinst ska återinvesteras i skolan. Allt styrelsearbete är ideellt. Många hjälper till på olika sätt i verksamheten, till exempel med underhåll av våra byggnader. Sedan har det varit en process att sätta sig in i allt – skollagen och vad det egentligen betyder att vara huvudman.

Hur kom ni fram till att ni skulle profilera er med idrott och natur?

– Det var en idé från en förälder som tyckte att en profilerad skola skulle ge den en konkurrensfördel. Det är en styrka att ha en egen profil. Idén fanns med i styrelsen från början, och den iscensatte vi när vi startade den fristående skolan. Jag tror att många föräldrar uppskattar att barnen får vara ute så mycket och får röra på sig. Här har vi powerpass på morgonen innan skolan drar igång. Man får springa av sig. Det är något vi kan marknadsföra tydligare.

Inriktningen idrott är inte en elitsatsning?

– Nej, det handlar om att väcka intresset att röra på sig och att eleverna får med sig den vanan. De får möjlighet att prova på olika idrotter så att de kanske kan fortsätta med nånting på sin fritid, också. Vi har mer idrott än läroplanen kräver och naturkunskapen, där har vi ju flera lektioner utomhus och försöker väva in naturen i undervisningen. Idrottsplatsen ligger bredvid och skogen också, så det är väldigt lättillgängligt. Samverkan med idrottsföreningen är en del av det här. Vi bjuder in flera föreningar att visa upp sina idrotter.

Berätta om undervisningens innehåll, rektor Hanna?

– Det som vi prioriterar är mindre barngrupper. Vi har inte så stora klasser som i kommunala skolor och det ’är väldigt personaltätt.

Vi har 12 och 16 elever i klasserna och oftast två pedagoger i varje klass. Det ger pedagogerna en möjlighet att se varje elev och nivåanpassa undervisningen. Vi har möjlighet att dela eleverna i olika grupper så att alla får vad de verkligen behöver. På små skolor är möjligheterna större att individanpassa så att alla kan växa på ett optimalt sätt efter sina förutsättningar. Därför brinner jag verkligen att jobba på en skola med små klasser, som Medåkers skola.

Tryggare barn?

– Ja, absolut. Barnen blir så trygga i de här mindre sammanhangen. Ofta leker de tillsammans, de yngsta med de äldsta. Det finns ingen rädsla för åldersskillnad och individer som sticker ut av någon anledning är man bekant med. Det finns inget utanförskap. Här blir det en total gemenskap som jag tror att många mår bra och drar nytta av.

Hur går det för era elever i nationella prov?

– Jag har ju bara varit rektor här i ett år, men alla elever i årskurs 6 klarar de nationella proven. Det är ett bra kvitto. Vi ligger bra till kunskapsmässigt och har behöriga lärare. Samtliga är behöriga utom en, som snart blir behörig. Vi har två utbildade lärare och två utbildade fritidspedagoger som är med också.

Vad händer med elever som byter från en större skola?

– Vi har elever som inte har fungerat i en större skola, men som fungerar här. Elever som har haft resurs i kommunal skola och inte behöver det här. Det känns så viktigt att det finns ett alternativ. Elevers olikhet omfamnas istället för att avvika. Det underlättar för barn med diagnoser. 20 procent av våra elever kommer utifrån och bussas hit. De kommer från Arboga, Köping, Himmeta och Fellingsbro. Övriga elever bor i Medåker.

Hur tillagas skolmaten?

– Vi har en kock som lagar all mat från grunden. Han har drivit restaurang i Spanien och Stockholm. Han älskar att laga mat i det lilla formatet. Lätt att ta hänsyn till olika allergier. Barnen får också önska sig vilken mat de vill äta.

Ni vill attrahera flera elever?

– Ja, vi har 28 elever i dag. Men vi har plats för 65 elever i fastigheten. Då skulle vi dubbla antalet lärare. Vi kompromissar inte med småskaligheten och lärartätheten, även om vi växer.

Övertygelsen att Small Is Beautiful – som myntades av EF Schumacher – förstärks i mötet med eldsjälarna Hanna och Katja och berättelsen om Medåkers friskola.