Corona kan leda till fler fyrverkeriolyckor på nyårsafton

Antalet fyrverkeriskador som kräver slutenvård har minskat, enligt statistik från Socialstyrelsen. Nu befarar dock Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att skadeantalet kan komma att öka eftersom corona har fått flera kommuner att ställa in nyårsaftonens raketuppvisningar.

– Vi känner en viss oro över att fler väljer att köpa egna när man inte kan gå och titta på de här festliga fyrverkerierna, säger handläggaren Rolf Weinander till Nyhetsbyrån Siren.

På flera håll i landet, däribland Västerås och Eskilstuna, har pyrotekniska tillställningar avbokats, visar en färsk rundringning av nyhetsbyrån TT. Detta för att undvika folksamlingar som ökar risken för smittspridning under coronapandemin.

– Tanken med stora fyrverkerier för allmänheten har framförallt varit att minska privatskjutandet genom att bjuda på något som är mer festligt, säger Rolf Weinander, handläggare på enheten för explosiva varor på MSB, som tillägger att risken för skador är svårbedömd eftersom storleken på privata fester kan komma att påverkas av corona.

Om skadorna blir fler i år, såsom befarat, skulle det sticka ut i de senaste årens statistik. Socialstyrelsens patientregister visar att antalet personer som lades in för vård under 2019 hade minskat med 57 procent jämfört med året innan – från 28 till 12 patienter. Och 2019 års skadade var hälften så många som det senaste årtiondets årliga genomsnitt på 24 personer. Statistiken ska dock tolkas med viss försiktighet då de relativt få patientfallen gör att slumpmässiga variationer inte kan uteslutas.

Sedan mitten av 2019 krävs det en omfattande utbildning i pyroteknik för att få skjuta raketer med styrpinne. Redan innan tillståndskravet infördes hade den fått effekt, enligt MSB:s Rolf Weinander.

– Den då kommande föreskriften var redan så pass omtalad i medierna att de flesta återförsäljare hade tagit bort de större raketerna ur sortimentet. Så i grunden är det kravet som ligger bakom, säger han.

Andra sorters fyrverkerier, inklusive raketer utan styrpinne, får fortfarande hanteras utan tillstånd. När olyckor inträffar är brännskador på ansikte och händer vanligast, enligt Rolf Weinander. MSB samlar in egen statistik med hjälp av enkätsvar från landets största akutmottagningar och har noterat att ingen av fjolårets inrapporterade skador åsamkades av raketer med styrpinne.

Ann Törnkvist/Nyhetsbyrån Siren

David Eriksson