Rätt att avsluta Plagazi-projektet

Däremot tar vi fram obekväma sanningar, som breddar och fördjupar underlaget för kloka politiska beslut. 

Det kom en man från Båstad till Köping. Hans namn var Torsten Granberg. Han ville etablera en vätgasfabrik i Köping, byggd på ett patent han ägde. 

Han hade försökt övertyga många kommuner sedan 2008. Ingen kommun hade nappat. Hans företag, Plagazi, presenterades så här på företagets hemsida:

”Plagazi AB är ett svenskt clean-techbolag som revolutionerar produktionen av grön vätgas. Plagazi-processen hjälper företag och samhällen att förbättra den cirkulära ekonomin genom att omvandla avfall till grön vätgas genom plasmaförbränning och patenterad teknik. Plagazi-processen bidrar till att lösa de globala problemen som icke-återvinningsbart avfall, jakten på förnybara energikällor och koldioxidutsläpp. Med flera aktiva projekt i Europa strävar Plagazi att bli svaret på kontinentens strävan att nå uppsatta klimatmål.”

Några få politiker lät sig imponeras. Kommunalrådet Elizabeth Salomonsson, kommunstyrelsens ordförande, övertygade övriga i kommunstyrelsen att säga ja till att Köpings kommun den 6 december 2019 skulle underteckna en avsiktsförklaring om att uppföra en vätgasfabrik i Köping.

Något skriftligt underlag fick kommunstyrelsens ledamöter inte ta del av, endast Elizabeth Salomonssons muntliga föredragning.

Vi grävde och granskade. Offentlighetsprincipen hjälpte oss. Vi kunde konstatera att ingenting i presentationen av företaget stämde.

NEJ Plagazi skapar inte grön vätgas, bidrar inte till grön omställning genom att förgasa sopor och avfall. Därför har Plagazi fått tumme ner på alla ansökningar om statliga bidrag hos till exempel Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Om vätgasen skall kallas ”grön” måste energin komma från sol, vind och vatten.

NEJ Plagazi revolutionerar inte. Den patenterade Plagaziprocessen används inte i någon enda anläggning i hela världen.

NEJ Plagazi har inte en provanläggning i Arlington/USA. Den ägs av InEnTech och använder ett helt annat patent, PEM (Plasma Enhanced Melter), utvecklat av MIT.

NEJ Nej, det är inte cirkulär ekonomi att förgasa 75 000 ton sopor och avfall, ofta med långa transportavstånd, för att utvinna vätgas i Köping. Klimatavtrycket av alla dessa transporter är inte redovisat av Plagazi.

NEJ Nej, det blir inte plasma vid så låg temperatur som Plagazi-processens 3 000°C. Gasform, flytande form, fast form har ett fjärde aggregationstillstånd, plasma. Men då krävs en temperatur på över 10 000°C.

NEJ Plagazi har inte flera aktiva projekt i Europa. Köping Hydrogen Park hade kommit längst – då återstod ändå nödvändiga miljötillstånd hos Mark- och miljödomstolen liksom markanvisning, markanvisningsavtal samt politiska beslut inom Köpings kommun.

NEJ Plagazi har inte 30 anställda, som företaget uppger när man söker statliga bidrag till grön omställning. Årsredovisningarna visar att företaget aldrig haft mer än två anställda.

NEJ Illustrationer som skall visa och beskriva det ”världsunika Plagazi-patentet”, i till exempel ansökningar om miljötillstånd, kommer från ett annat bolags patent.

NEJ Någon finansieringslösning för investeringen på 1,5 miljarder kronor kunde aldrig presenteras, fastän detta varit en återkommande fråga sedan avsiktsförklaringen den 6 december 2019.

Den 28 april 2023 lämnades en ansökan om miljötillstånd för en vätgasfabrik på Sjötullen in till Mark- och miljödomstolen. I ansökan framgår att Köpings kommun/VME och Köping Hydrogen Park låg bakom ansökan.

Ingenstans i världen finns en vätgasfabrik som ligger granne med två bostadsområden och en annan industri med risk för explosion i sin produktion.

Varför skulle Köping vara först i världen, med en vätgasfabrik nära bostadsområdena Kungsängen och Malmön och nära Yara, som tillverkar det civila sprängmedlet ammoniumnitrat?

Ingen politiker i Köping, som vi frågade, svarade ja på frågan: ”Skulle du vilja bo granne med en vätgasfabrik?”

Den politiker, som inte själv av egen fri vilja vill bo granne med en vätgasfabrik, bör inte fatta beslut och tvinga andra att mot sin vilja bli granne med en vätgasfabrik.

Många politiker vägrade att ta politisk ställning utan sa: ”Nu väntar vi på vad Mark- och miljödomstolen skall säga.”

Men juridik och politik är två skilda världar. Domstolar skall inte fråga politiker hur de skall döma. Politiker skall inte fråga domstolar vad de skall tycka.

Folkvalda har ett ansvar att skapa trygghet och stilla oro – oro för liv, hälsa, miljö. Oro för ”geografisk livegenskap” i villor med dramatiska prisfall, som inte ens går att sälja.

Den 25 mars 2024 togs ansökan tillbaka för att kompletteras.

Men – den 22 maj enades den styrande majoriteten att säga NEJ till Plagazi och Köping Hydrogen Park. Äntligen hade de ansvariga tagit till sig de risker andra påpekat. 

I pressreleasen läser vi:

”En vätgasfabrik är inte som vilken verksamhet som helst. Den räknas som en så kallad Sevesoanläggning med hög säkerhetsrisk. Länsstyrelsen och närliggande företag varnar för explosionsrisken och den dominoeffekt som kan uppstå med risk för människors hälsa och säkerhet.”

Majoriteten ansåg också att Plagazi inte längre kunde leva upp till ursprungliga löften, til exempel vilken mängd spillvärme som den tänkta vätgasfabriken skulle leverera in i Köpings fjärrvärmesystem.

Lyckan är stor bland köpingsborna, framför allt på Kungsängen och Malmön, att en vätgasfabrik på Sjötullen inte kommer att byggas.

Vad kan vi lära av affären Plagazi? Vi har ställt fem frågor till ledande politiker i alla partier.

Vi låter svaren tala för sig själva utan våra kommentarer – utom på två punkter:

I likhet med de flesta politiker tycker vi att det är viktigt att Plagazi-projektets samtliga kostnader redovisas. Den sanningen vill vi få fram.

Om kritiskt granskande journalistik, som flera uttalar starkt stöd för, kommenterar Jenny Adolphson (C):

”Om vi förtroendevalda skulle fatta beslut på kritiskt granskande journalistik – då ligger demokratin risigt till.”

Vi granskande reportrar fattar inga beslut. Det gör folkvalda politiker. Däremot tar vi fram obekväma sanningar, som breddar och fördjupar underlaget för kloka politiska beslut.