Var finns ditt hemliga rum?

Som nyexaminerad pastor inser jag vilket förtroende det är att få ta del av så många människors hemligheter i själavården. Hemligheter som jag kommer få bära med mig i resten av mitt liv och aldrig berätta för någon annan.

Sociala mediers framväxt har också försvårat hemligheternas guldgruva. De ger oss ofta illusionen av att vi inte existerar på riktigt förens vi har berättat för andra vad vi gör, tänker och känner.

Det verkar finnas en relation mellan frihet och hemlighet. När vi berättar om en hemlighet för någon kan den tas emot väl och leda till en lättnadskänsla.

Men den kan också finnas många gånger när vi ångrat att vi berättat något för andra. När hemligheten inte landade väl.

Hur hittar vi då balansen mellan att berätta och bevara en hemlighet? Det gäller helt enkelt att hitta ett tryggt sammanhang där hemligheten och hemlighetsbäraren kan få skratta, gråta, leva och dansa på sina egna villkor.

Men det finns många hemligheter vi inte behöver avslöja för andra. Varje gång du spontan dansar till en låt som du finner helt oemotståndlig. Eller tänker en tanke utan att den måste leda någonstans (vilket är ofta för min del!).

Det kan också vara platser. En promenadslinga, ett hemligt kantarellställe eller en vrå i din lägenhet eller hus. Det kan också vara en secondhand-affär eller ett mysigt café som du inte berättat för någon annan om eller en bok.

Kyrkan kan också vara en bra och naturlig plats för hemliga rum, inre som yttre. Det viktiga är att det är en plats som lämnar utrymme för stillhet och reflektion.

En orsak till att många människor idag mår dåligt kan vara bristen på avskildhet och reflektion utan krav på prestation.

Men avskildhet innebär också ett möte med dig själv vilket kan vara skrämmande för många.

Men tomhetskänslan som kan överväldiga oss när vi når botten i oss själva kommer också innebära att vi kan nå botten hos andra. Det kommer i sin tur leda till mer sanna möten med varandra och världen.

Precis som allt annat som vi tycker är svårt går det att öva sig i konsten att bevara hemligheter, reflektera och varandet i tystnad. Till slut kommer du kunna resa till ditt hemliga rum även när det stormar omkring dig och det blir genast lättare att kunna återhämta sig.

För filosofen och mystikern Simone Weil är tomheten också en plats för oss att upptäcka nåden och Gud. Hon menar att nåden och vår insikt om behovet av andra bara kan ta sig in om vi lämnar utrymme för tomrum i våra liv.

Hon skriver i boken Tyngden och nåden:

Nåden fyller ut men den tar sig bara in där det finns tomrum som kan ta emot den, och det är nåden som skapar tomrummet.

Pastor i Sorbykyrkan (Munktorp), artist, musikvetare och skribent.
www.saraforslund.me.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.