”Kolsva, kommundelsnämnden och vår Kolsvaanda ur ett historiskt perspektiv”

Kolsvaborna har en lång tradition av att sluta samman när vi drabbas av yttre hot eller när vi känner att det behövs, man gjorde det 1896 och man gör det 2018. 1896 bildade arbetarna på bruket i Kolsva en fackförening till Lars R Uno Lindbergs stora förtret. Arbetarrörelsen har en stark förankring på orten och fackföreningen var den första att bildas bland järnbruksarbetare i Sveriges historia.

Allt sedan dess har stoltheten för orten och kampen mot orättvisor flutit i ådrorna på Kolsvaborna. Kolsva kommun bildades 1939 genom sammanslagning av socknarna Bro och Malma. I och med kommunreformen 1971 upphörde Kolsva landskommun och uppgick i Köpings kommun. Mången Kolsvabo var på den tiden missnöjd med detta även om de flesta idag förstår omöjligheten i att en så liten kommun kan uppfylla alla krav som en kommun har.

Åren gick och Kolsvaborna var generellt missnöjda med kommunsammanslagningen och “väsentliga värden hade gått förlorade” speciellt som orten tappade mer än hälften av sina förtroendevalda med anknytning till orten. Kolsvafrågorna glömdes helt enkelt bort när vi slogs samman med Köping kommun.

Med en utredning ville man undersöka om en kommundelsnämnd kunde vara en möjlighet för att ge tillbaka Kolsvaborna närdemokratin och ansvaret för en fullvärdig kommunal nämnd där “samordningsmöjligheterna” och genom den “lokala anknytningen underlätta definieringen av föreliggande behov och problemställningar”, dessutom skulle detta innebära “effektivare resursutnyttjande”.

Kolsvabon Tord Lindberg ansvarade för den utredning som 1985 kom fram till att Kolsva skulle ha en kommundelsnämnd. (Utredning Kommundelsnämnd Kolsva) Avsikten med KDN beskrevs som att den skulle “fördjupa den politiska demokratin, tillämpa en sektorsövergripande helhetssyn och få till stånd ett mera effektivt resursutnyttjande”. I utredningen förs det fram att det finns en oro för att “den politiska demokratin skall stelna i sina former” och man vill “stimulera engagemang och medverkan i det kommunalpolitiska livet”.

I Kolsvaområdet beskrivs det i den omfattande utredningen finnas “en djup känsla för bygdens liv och framtid och en upplevelse av att väsentliga värden gått förlorad i och med kommunsammanslagningen”. Ett annat argument för inrättandet av kommundelsnämnden som framförs i utredningen är att “Kolsvafrågorna riskerat att inte få tillräcklig uppmärksamhet i den stora kommunala organisationen”.

Kommundelsnämnden (KDN) startade på prov 1/1 1986 och samme Tord Lindberg blev Kolsvas förste kommundelschef. Argumentationen om varför vi ska ha en KDN 1985 håller än i dag. (Utredning Kommundelsnämnd Kolsva) Kommundelsnämndens uppdrag har kommit att förändras under de 33 åren som gått.

Inledningsvis ansvarade KDN bl.a för äldreomsorgsfrågor. 1992 blev också grundskola och fritidshem en del av verksamheten. 2000 blev den första Kolsvaverksamheten kvalitetscertifierad och några år senare även miljöcertifierad. Åren efter det öppnade KDN som första och enda nämnd upp för allmänhetens frågestund i samband med sina sammanträden.

2016 när KDN firade 30 år hördes röster som en av de viktigaste vinsterna med KDN var “att fördjupa demokratin, få smidigare beslutsvägar och ett enklare samarbete mellan verksamheterna. “Här finns en väldigt positiv inställning till ideér om förbättring och vidareutveckling” (ur Kommundelsnytt 2015:3) Känslan för orten har på inget sätt bleknat, då som nu sluter vi upp för att bevara påverkansmöjligheter och närdemokrati, vi som bor på orten bryr oss om vår närhet och vi Kolsvabor vill vara med och påverka. 1985, två år efter att Elizabeth Salomonsson tillträtt som kommunalråd fick Tord Lindberg i uppdraget att utreda hur demokratin ska komma närmare Kolsvaborna.

KDN byggs upp stegvis och framgångsrikt, vi bygger identitet och tillhörighet med devisen ’Kolsva kommundel – din del av Köpings kommun’. 33 år senare kan delvis samma politiker plötsligt rösta för avvecklandet av kommundelen och verkar bli förvånade över att folk känner sig överkörda och blir förbannade? Hur tänker ni som förespråkar en nedläggning av KDN?

Ok, om de kommunala verksamheterna i Kolsva hade fungerat dåligt, men det är det inte. Historien med förlorade förtroendevalda från orten kommer att upprepa sig? Missnöjet kommer att gro och öka. Med mera med mera.

Läs om utredningen från 1985 för den säger mer än 2018 års gör. Kolsvaborna har kanske invaggats i en falsk trygghet när kommundelen fungerat så bra som den gjort och därför inte engagerat sig förens nu, nu när vi åter känner oss hotade.

Vår förhoppning är att KDN får vara kvar och att Kolsvaborna kommer att fortsätta att vara engagerade gärna tillsammans med oss politiskt. Kolsvaborna är inte rädda för förändring och med Kolsvaupproret skapar vi historia för en bättre framtid. Kolsvaborna har en lång tradition av att sluta samman när vi drabbas av yttre hot eller när vi känner att det behövs, man gjorde det 1896 och man gör det 2018. 

Stolta S-ledamöter i kommundelsnämnden,

Åsa Göransson, Jenny Björklöv, Maria Hagvåg