Min son och jag

Det är sommar, riktig svensk sommar. Jag sitter på en balkong och ser det gröna runt omkring mig i vårt vackra land. Jag ser människor cykla mot stranden.  De har cykelhjälm och fikakorg med sig. Föräldrar ger sina barn uppmärksamhet och väntar in de barn som får cykla själva för första gången till badet. 

Det är vackert och det är tryggt, det jag ser från balkongen. En liten igelkott springer nedanför balkongen, jag har gett den mat varje dag, det känns så fint att få uppleva närheten av naturen. Ett barn tappar sin qlass, gråter och pappa köper en ny glass. Den lilla igelkotten skyndar sig snabbt fram för att få första tjing på glassen som ligger upp och ned med flera färger och smaker. Igelkotten njuter och jag bestämmer mig för att sitta där på balkongen en stund till. 

Ja sommar i Sverige är så vackert. Mustiga färger i grönt gult och blått, och jag bara önskar att allt var så överallt. Men jag njuter av stunden där på balkongen, tänker att jag borde göra lite nytta inne, men jag håller mig kvar på balkongen, vill inte öppna dörren och gå in.

Hur gammal är jag nu jo mitten av 50 åren, hur skulle jag vilja ha det nu, jo en liten enslig stuga där jag kunde pyssla och göra som jag ville. Där skulle jag gå med tårna i gräset, låta maskrosor pynta min äng och njuta av grönt å gult å blått.

Jag öppnar balkongdörren och går in till den lilla ettan som egentligen tillhör en släkting, som ska flytta och som jag egentligen är där för att packa och städa. De mustiga färgerna, glädjen och tryggheten bleknar snabbt, i soffan sover ett av mina älskade barn, han sover tungt nu och jag smyger för att inte han ska vakna. Varför gör jag det då? Jo för att om han vaknar tar han piller och ger sig ut till människor som med glädje skulle  skada honom. Han är missbrukare. 

Men i sitt missbruk har han funnit ”vänner’ försäljare. Människor i alla kategorier, samhällsklasser och gängtillhörighet. I den  branschen finns ”vänner’ men också en otrolig konkurrens. knarket flödar på våra gator och alla vill skaffa nya missbrukare som ska köpa av dem. Vapen finns i mängder. Det leder till grovt våld och unga fina människor blir från söta skolpojkar till blodtörstiga monster. 

Men inte min son, han har sin krets, han tycker inte om våld, han är snäll, han gråter krokodiltårar när han ser orättvisor, han vill” bara” tjäna ihop så han klarar sommaren så han kan stå på en fridfull plats och fiska.  kompisar, syskon och äkta vänner klarar inte hur mycket som helst, de ger upp. Min son blir ensam och isolerad. Han är inte 7 eller 10 år, han är 35 år men är och kommer alltid vara min lilla pojke, min son.

Mamma du å jag kan ju gå och fiska, säger han en dag , ja min son du å jag ska gå och fiska och ta med fika korg och jag ska vakta dig medan du fiskar så ingen stor fisk tar dig och jag ska ge dig beröm för varje fisk du får upp. Jag ska vakta dig som jag vaktade den lilla igelkotten som smaskade på glassen barnet tappade. Jag ska vakta dig som föräldrarna som cyklade med sina barn gjorde. Och jag ska köpa dig ett nytt fiskespö om du mister detta, som pappan till barnet som tappade glassen gjorde. 

Jag ska få dig att se de mustiga färgerna och njuta av svensk sommar, om så bara för en kort stund … För vem vet om detta blir dina sista sommardagar i livet  och det är ju ändå sommar, riktig svensk sommar!

”Mamman”