Magnus Carlsson – soulkungen

Magnus Carlson är medlem i 20-årsjulbilerande Weeping Willows och Tandem Sky.
I sommar turnerar han dock som solosångare tillsammans med ett sjumannaband. I helgen spelade de för två fulla hus på Jazzens Museum i Strömsholm. Soul, jazz och funk i en skön mix fyllde utrymmet under tälttaket framför scenen.  

Inga Weeping Willows-låtar fanns med i årets sommarturné. Och det svårmod som ofta präglat Magnus Carlsons föreställningar var i stort sett bortblåst. Han log och skrattade, flirtade med publiken, berättade lite egenupplevda historier, och t o m dansade loss vid några tillfällen.
Att kalla Magnus Carlson soulkung är ingen överdrift.

Personliga presentationer av egna låtar

Många av låtarna som framfördes under konserterna var egna kompositioner. Magnus Carlson presenterade dessa mycket personligt.
T ex sången om Elin, en kvinna som Magnus träffade och försökte imponera på genom att skriva en sång om henne. Han lyckades i sitt uppsåt – idag är det gifta och har två barn.
”Det värsta av allt” skrev Magnus i Göteborg, där han höll på att spela in en platta. En relativt okänd – åtminstone jämfört med Magnus Carlson själv – Håkan Hellström höll på att spela in ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” i studion bredvid. Magnus tyckte lite synd om Håkan, som skrev så bra musik men inte var känd, och försökte sig på ett litet PR-trick för att hjälpa honom.
”Idag fyller Håkan Hellström hela Ullevi flera gånger om”, konstaterade Magnus Carlson. ”Och själv fyller jag Jazzens museum…” Men han lät inte särskilt bitter för det…

Två låtar från Magnus Carlsons medverkan i Så mycket bättre var med i konserten: ”Brinner i bröstet” av Danny Saucedo och ”Eternal love”, den engelska översättningen av Jill Johnssons underbara ”Kärleken är”.

Hög musikvolym dränkte sången

Hammondorgeln är värd en egen notis (se även foto i bildspelet). Nog har det instrumentet varit med på många turnéer. Avskavd, ihoplappad med svart tejp och betänkligt svajande på scenen under Patrik Kolars burdust flyhänta fingrar.
Det är ett alldeles särskilt sound i hammondorgel som matchar Magnus Carlsons musik alldeles ypperligt. Förutom det faktum att orgeln dränkte både sång och sångtexter i flera av låtarna.

Tyvärr var musikvolymen på orkestern över lag alldeles för hög, och Magnus Carlsons underbara texter och röst dränktes av ljudnivån och flera i publiken satt med fingrarna i öronen. Bara i de allra lugnaste låtarna gick Magnus Carlsons röst och ord fram.
Synd på så snygg röst och ofta meningsfulla ord.

Totalt bjöd Magnus Carlson och hans band publiken på 20 låtar varav två extranummer efter publikens enträgna begäran: ”Jag ber dig” och ”Jag hatar hat”.