Minnesbilden: Johannisdals hälsobrunn
Sugen på ett glas radioaktivt vatten?
Sugen på ett glas radioaktivt vatten?

Tyvärr är det för sent för radioaktivt vatten. Johannisdals hälsobrunn i Köping slog igen sina portar hösten 1939 men hade varit en fantastisk anläggning under ledning av fru Amelie Berglund från 1892 fram till 1930 då hon sålde den.
”Dricka brunn” var särskilt under 1700- och 1800-talen populärt bland både rika och fattiga, såväl i Sverige som i stora delar av Europa. ”Kallkällor”, det vill säga vatten som genom självtryck kommer upp ur jorden ansågs ha en religiöst helande kraft.
Sådana källor finns förstås fortfarande i naturen men anses idag nog mera som ett lustigt inslag. Om vattnet går att dricka kan det finnas en skylt som anger detta.
I Johannisdals nuvarande villaområde här i Köping fanns sedan länge en sådan källa. Den upptäcktes av Köpingsprosten Olof Tillaeus redan 1760. Källan kallades då ”Jämmertuna surbrunn”, för att senare döpas om till ”Scheelekällan”.
En person som insåg att källan, med sitt vackra läge vid Kölstaån, borde kunna bli en god investering var fru Amelie Berglund.

Med hjälp av sin make, gårdsägaren C G Berglund, lyckades hon 1892 köpa loss ett stort markområde kring källan och byggde succesivt ett tiotal byggnader för att kunna ta emot sommargäster.
Förutom en ny överbyggnad över källan byggdes en stor restaurang, en societetssalong, ett badhus med ett flertal badkar, och ett slags bastu som kallades ”ångskåp”.

Till detta kom en läkarmottagning vars mest kända läkare var Gustaf Ericsson. Han tjänstgjorde på Johannisdal sommar efter sommar och bodde där med hela sin familj fram till 1925 då doktor Valter Ahrnfeldt tog över. De tre sista åren fram till stängningen 1939 var doktor Gunvor Gamstedt brunnsläkare. Hon var dotter till Gustaf Ericsson och hade som barn tillbringat många somrar på Brunnen.

Anläggningen blev ett mellanting mellan behandling av sjuka och nöjesanläggning för överklassen, som soliga dagar kunde spela tennis och biljard och på kvällstid spelade kort och åt god mat. Alltså ett slags ”Spa”. Amelie Berglund blev känd i hela Köping med omnejd för sin goda mat och goda drycker.
Den sista stora investeringen på Johannisdal gjordes efter Amelie Berglunds tid och gällde en borrad brunn på området. Det nya brunnsvattnet visa sig till stor lycka vara radioaktivt, vilket ansågs vara nyttigt. Någon ekonomisk succé för brunnens ägare blev det aldrig.
Johannisdals hälsobrunn gick omkull och stängdes 1939. Då tog militären över byggnaderna och använde dem för övernattning och övningar.

Den byggnad som blev kvar till sist var den med det radioaktiva vattnet. 1980 revs tyvärr även den efter vandalisering.

Nedan visas startbilden utan beskärning.
