Förskola, PFAS och avgrävda ledningar

Hur kunde någon komma på idén att bygga en förskola nära en brandstation, ett ställverk med magnetfält, en bensinstation och en led med farliga transporter?

Lägg därtill att det var känt att den aktuella tomten tidigare använts som övningsområde av räddningstjänsten med kemikalier i jorden.

Alla varningsklockor ringde. Ändå gick bygget igång. Till sist stoppades projektet, över 12 miljoner kronor senare.

Vi har i en granskning läst protokoll och lagt pussel för att försöka förstå.

Tyréns inledande utredningar visade att uppmätta halter av PFAS var 400 gånger över riktvärden i ytlig jord och två gånger över riktvärden i djupare jord. Analyser av grundvattnet påvisade förhöjda halter av arsenik och bly. Blyhalten i ett vattenprov bedömdes som ”mycket hög”.

I områdets planbeskrivning, upprättad av Samhällsbygg­nads­förvaltningen den 25 mars 2021 läser vi:

”Ingen mätning av radon har genomförts inom planområdet. Mätningar utförda just söder om planområdet visar att marken kan klassificeras som högriskområde för radon, vilket kan antas även för detta område.”

En radonmätning tidigt hade stoppat projektet i sin linda!
Läs vår granskning om ett projekt som borde ha stoppats innan det kom igång.

När förskoledrömmen blev en mardröm

Magazin24 har granskat varför förskolan på tomten intill brandstationen i Köping inte blir av.

Sedan 2020 har planer funnits på en ny förskola i Köpings kommun. Den nya förskolan skulle ersätta moduler som funnits på Kristinelunds sportfält sedan 2015. Modulerna, som var tänkta som en tillfällig lösning, står fortfarande kvar idag.

Dyra moduler

Sagostugans moduler på Kristinelund kostar 195 000 kronor per månad att hyra. Lokalerna är uppsagda från den sista oktober 2025. Totalt kostar Köpings kommuns hyra av moduler över 1,3 miljoner kronor per månad. Nyckelbergsskolans tillfälliga lösning står för den största enskilda kostnaden: cirka 555 000 kronor i månaden. Permanenta lösningar har en lägre driftskostnad.

När arbetet med den nya förskolan inleddes var behovet av nya förskoleplatser påtagligt. Idag har barnkullarna minskat och flera förskolor stängts.

Visionen för den nya förskolan var tydlig: moderna, ändamålsenliga lokaler på en trygg plats för barn och personal. En plats som bedömdes lämplig var ett område intill brandstationen. Där fanns närhet till idrottsanläggningar, gångavstånd till Nygård och till centrum.

Kommunstyrelsens arbetsutskott, under ledning av Elizabeth Salomonsson (S), fattade den 31 mars 2020 beslut om att inleda detaljplanearbetet. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade redan påbörjat arbetet med att att ta fram markundersökningar.

Men under gräset på fastigheterna Ullvi 6.1 och 6.2 fanns en allvarlig miljöfara. Den var inte okänd. Räddningstjänstens övningsverksamhet hade bedrivits på platsen under många år. PFAS-föroreningen kopplades tidigt till brandskum, som tidigare innehöll PFAS. Räddningstjänsten, som låg under kommunen, hade använt både den grusade ytan på 6.1 och och grönytan på 6.2 till släckningsövningar med brandskum.

Innan byggnation på tomten kunde påbörjas krävdes omfattande markundersökningar och geologiska undersökningar som utfördes av konsultfirmorna WSP och Tyréns. Förskoleverksamhet räknas som känslig markanvändning (KM). Därför ställs mycket höga krav på markens renhet. Små barn på en förskolegård ska kunna stoppa jord i munnen utan att ta skada.

Tyréns inledande utredningar, utförda 2020–2021, gav oroväckande resultat. Marken var förorenad av PFAS. Uppmätta halter var mer än 400 gånger över generella riktvärden i ytlig jord och 2 gånger över godkända riktvärden i djupare jord. Värst drabbad var den nordvästra delen av området, det område som planerades för den nya förskolans entré och skolgård.

PFOS, en typ av PFAS, fanns i jorden. PFOS bedömdes vara källan till föroreningen även i markvattnet. Risken för farlig påverkan på markmiljö och grundvatten bedömdes vara stor baserad Tyréns mätningar.

Förhöjda halter bly och arsenik

Analyser av grundvattnet på platsen har påvisat förhöjda halter även av metaller som arsenik och bly. Uppmätta halter överskred tillämpbara riktvärden. Blyhalten i ett vattenprov bedömdes som ”mycket hög” och överskred gränsvärdet för ”otjänligt dricksvatten” enligt Livsmedelsverkets föreskrifter.

Utredningarna nämner också närheten till flera andra riskkällor: ett ställverk med magnetfält, närheten till en primär genomfartsled för farligt gods (till och från Yara) som också behövde beaktas och utredas för risk. Närheten till en bensinstation nämns också.

Marken beskrivs även kunna ha problem med radon. I områdets planbeskrivning, upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen den 25 mars 2021 läser vi:

”Ingen mätning av radon har genomförts inom planområdet. Mätningar utförda just söder om planområdet visar att marken där kan klassificeras som högriskområde för radon, vilket kan antas även för detta området. Baserat på dessa närliggande mätningar antas det att även detta område är ett högriskområde för radon.”

Kanske hade en radonmätning stoppat projektet i ett tidigt stadium, men trots den utförliga informationen i rapporterna fortskrider arbetet med att bygga en förskola på platsen. Utan en radonmätning.

Detaljplanen antas av Samhällsbyggnadsnämnden i februari 2022, i enlighet med Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Vi läser i granskningsutlåtandet:

”Samhällsbyggnadsförvaltningen finner att det inte finns några kvarstående anmärkningar mot planförslaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att planen nu är redo för antagande.”

Saneringen av tomten är nödvändig men kostsam. Redan innan grävarbetet påbörjades ansökte Samhällsbyggnadsförvaltningen om ytterligare medel till projektet. Kommunstyrelsen beslutade i samband med ett igångsättningsbeslut den 25 oktober 2023 att skjuta till 10,2 miljoner till projektet utöver de 44 miljoner kronor som beslutats tidigare.

I protokollet läser vi:

”Anledningen till denna utökning var att underlag från förprojektering och offertförfrågan visade att det behövdes ytterligare 10,2 miljoner kronor för att täcka den faktiska kostnaden, eftersom grundläggningen var dyrare än tidigare beräkningar.”

På samma möte revideras kommunstyrelsens investeringsbudget för 2023. Handlingen beläggs med sekretess.

I kommunens årsredovisning för 2024 läser vi detta om förskoleprojektet:

”Nybyggnation av en ny förskola i Kristinelund påbörjades sent hösten 2023 och beräknas vara klar 2024. Projektet följer sin ekonomiska plan.”

En vecka efter igångssättningsbeslutet i oktober 2023 påbörjas grävningar för att sanera förskoletomten.

Saneringen som skulle ta bort miljöförstöringen kan istället ha bidragit till att sprida den.

Hösten 2023 intensifierades arbetet på förskoletomten. Spridningen av PFAS hade kartlagts och skulle åtgärdas. Intentionen var både god och nödvändig. Halter över riktvärdet för känslig markanvändning överskreds i ungefär hälften av de analyserade jordproverna i de tidigare undersökningarna. De högsta halterna låg i det västra området längst norrut, där förskolan planerades.

Grävarbetet påbörjades i november 2023. Först grävdes en meter jord bort från det översta jordlagret, i enlighet med Tyréns åtgärdsförslag. Det visade sig inte vara tillräckligt. PFOS-utbredningen var större än förväntat och tillåtna gränsvärden överstegs i både schaktbottnar och i schaktväggar.

En så kallad ”projektorganisation” fattade beslut om att gräva ur ytterligare en halvmeter jord i fem olika schakt där halterna av PFOS var högst. Sökt tillstånd hade godkänt 1 meters grävning.

Medan saneringen fortfarande pågick fick förskolan bygglov. Dåvarande bygglovschef fattade beslutet på delegation.

Frågor till Samhällsbyggnadsförvaltningen

Fanns något underlag om att tomten var fri från PFAS när bygglov lämnades?

Vi fick detta svar från förvaltningens registrator:

– I detaljplanen för aktuell plats finns ett villkor för startbesked. I villkoret står att startbesked får inte ges för byggnation förrän markens lämplighet har säkerställts genom att markföroreningarna har avhjälpts. Sanering av markföroreningar är alltså kopplade till startbeskedet, inte till bygglovet.

Dagvatten ledning grävdes av

Grävarbetet fortskred under vårvintern 2024. På den ledningskarta som lämnats till gräventreprenören saknades en ledning. Det var en dagvattenledning, som har till syfte att leda bort regn- och smältvatten för att förhindra översvämning. Vattnet leds istället bort och släpps ut i bäckar och sjöar. Från planområdet går dagvattenledningen till Köpingsån.

Att ledningen saknades på den utlämnade kartan fick förödande konsekvenser. Dagvattenledningen grävdes av. Flera schakt fyllda med PFAS-vatten tömdes. Vattnet rann ut i dagvattenledningen den 7 mars 2024.

Samma kväll skickar miljöstrategen Linda Eriksson ett mejl till Tyréns kontaktperson. Vi läser i mailet:

”Vi har idag fått information om att det finns ett rör som är söndergrävt där det strömmar vatten genom öppningen på röret. Vattnet strömmar i riktning mot brunnar som finns på området. Vår bedömning är att det mot bakgrund av detta omgående behöver göras undersökning på platsen, av sakkunnig för att se var vattnet tar vägen samt genomföra provtagning på vattnet för att säkerställa/kontrollera att det inte är förorenat med PFAS. Vi ser en stor risk att detta vatten kan vara förorenat och ser därmed en risk att vattnet för med sig PFAS från området och vidare ut i närområdet och till närliggande vattendrag. Som ni förstår är vi angelägna om snabb återkoppling och hantering av detta.”

Tyréns skrev i sin fördjupade rapport 2021 att vatten som tränger in i schakten bedöms som förorenat och behöver tas om hand på lämpligt sätt. De påtalade att detta vatten kräver en särskild hantering för att undvika spridning och risker.

Vi ställer fler frågor till förvaltningen med anledning av läckan och får svar från registrator:

Finns en anmälan till Miljöenheten om denna händelse – och finns någon handling vi kan ta del av?

– Ja, muntlig anmälan till miljöchef.

Har Samhällsbyggnadsnämnden/Kommunstyrelsen informerats om att en ledning grävts sönder?

– Nej, avvikelser inom ordinarie tillsynsärenden lyfts inte i nämnden.

Ledningen fanns enligt våra uppgifter inte i ledningsunderlaget som entreprenören fått. Stämmer det?

– Ledningen fanns inte med i Ledningskollen som utförs innan grävjobb påbörjas.

Vilka åtgärder vidtogs omedelbart, när det blev känt att ledningen grävts sönder?

– Röret proppades.

Hur följer ni upp spridningen av PFAS till följd av denna händelse?

– Spridningen följdes inte upp.

Beslut om att lämna kvar föroreningshalter över åtgärdsmålet fattades i samförstånd med berörd tillsynsmyndighet, Miljöenheten på Köpings kommun.

Förskoletomten blev aldrig fri från PFAS. I Tyréns rapport från september 2024 läser vi:

”Trots saneringen har viss restförorening kvarlämnats i ett fåtal schaktbottnar på 1,8 m djup samt i fastighetsgränsens schaktväggar. Dessa kvarlämnade föroreningar kan nås i framtiden om ytterligare sanering skulle krävas.”

Tyréns konstaterar att rötterna på eventuella bärbuskar och fruktträd inte når ner till 1,8 meter och att det därför inte skulle vara farligt för barnen på förskolan att äta av bären och frukten.

Vi läser också i rapporten att gränsvärden kan ändras i framtiden. Det skulle kunna innebära att en sanering som är tillräcklig idag inte anses tillräcklig i framtiden.

Detaljplanens innehöll ett krav på att föroreningarna skulle vara avhjälpta innan startbeskedet.

Den 27 september 2024 beslutar en miljöinspektör på Miljöenheten att ärendet rörande anmälan av avhjälpandeåtgärd för förorening fastigheten Köpings-Ullvi 6.2 inte föranleder någon ytterligare åtgärd.

I handlingen läser vi:

”Miljöenheten bedömer att en stor del av PFAS föroreningen åtgärdats till kvalitetskravet känslig markanvändning med avseende på PFOS i enlighet med planerad markanvändning.”

Ett startbesked lämnas samma dag. Nu drar byggnationen av den upphandlade förskolan igång på allvar.

En kontrollplan har upprättats. Nya provtagningar görs under senhösten. Föroreningarna har fortfarande inte försvunnit.

På möte den 17 december 2024 informeras kommunstyrelsens arbetsutskott om föroreningen på byggarbetsplatsen. Bygget pausas, men något beslut om detta är inte synligt i protokollet.

En pressrelease går ut efter mötet.

Miljöchef Linda Eriksson uttalar:

– Vi har tidigare sanerat jordmassor på tomten och prover har visat att vi fått bort all PFAS. Men efter nya prover som tagits i december har vi hittat PFAS i vatten på tomten, något som inte visat sig tidigare.

Förvaltningschef Gun Törnblad uttalar sig också:

– Vi är i en helt ny situation. Föroreningarna är mer komplexa än vi hade kunnat förutse. Vi tar nu hand om föroreningarna genom att utreda varifrån de kommer och hur de ska saneras.

Att en dagvattenledning har grävts av på området är det ingen som nämner.

Den 18 februari 2025 beslutade Kommunstyrelsen att flytta projektet med den nya förskolan till området Ullvi Ängar.

Vi ställer ytterligare en fråga till Samhällsbyggnadsförvaltningen:

Var det rätt att ge projektet ett startbesked vid den aktuella tidpunkten fastän föroreningarna inte var avhjälpta?

– Ja. Vid tillfället fanns dokumentation som styrkte att markföroreningarna var avhjälpta.

PFAS-jordens väg till Kumla

PFAS-jorden ska sedan sanering började i november 2023 ha deponerats vid Fortum Waste Solutions i Kumla, tidigare SAKAB. Företaget är godkänd mottagare av förorenade massor.

Anderssons i Köping AB har varit gräventrepenör och M4 har stått för transporterna till Kumla.

En bilaga i Tyréns efterbehandlingsrapport från september 2024, uppger att 7445 ton PFAS-massor har deponerats. Ingenstans i handlingen finns Fortums logga eller bolagsnamn.

Vi vänder oss därför till Fortum Waste Solutions och frågar om handlingen kommer från dem. Kommunikatör Annika Lorin svarar:

”Den fil du skickat är inte en fil från oss. Kunder som lämnar avfall eller material hos oss får ett vågkvitto”.

För att veta hur mycket jord som Köpings kommun har deponerat till Fortum, efterlyser vi vågkvitton från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi räknar ihop deponerade massor som transportfirman M4 deponerat under tidsperioden 15 november till den 1 december 2023.

Under hösten 2023 deponerades 4470 ton massor enligt utlämnade vågkvitton. Inga senare vågkvitton har lämnats ut till oss.

Eftersom grävarbetet fortsätter under våren 2024 läser vi även gräventrepenören Anderssons fakturor. Vi har svårt att få fakturor och vågkvitton att stämma överens i datum och vikt.

Vi noterar att deponifakturor från Anderssons finns från januari och februari 2024. Saneringen tycks vara över innan den drar igång igen i augusti 2024 och pågår nästan ända fram till startbesked för förskolan lämnas i september 2024.

Inga massor deponeras till Fortum under oktober 2024. I november och december är det istället VME som tar emot Fortums fakturor för deponi av PFAS-massor.

Vi frågar VME:s vd Christer Nordling om kostnaden för saneringen på förskoletomten. Han svarar att Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsavdelning ansvarar för saneringen och att vi bör vända oss dit.

Utlämnade fakturor från VME märkta ”Hulgrensgatan och Karlsdalsgatan” visar att 257 ton PFAS-jord har deponerats under november och december 2024 till en kostnad av 175 000 kronor.

Har all PFAS-jord verkligen gått till Fortum Waste Solutions? Vi har uppgifter från flera håll om att så inte är fallet.

Vi frågar Samhällsbyggnadsförvaltningen:

Finns det någon misstanke inom Samhällsbyggnadsförvaltningen som styrker att PFAS-jord inte gått till Fortum Waste Solutions för destruktion?

– Nej, det finns ingen sådan misstanke.

Vad har allt hittills kostat i projektet med den tänkta förskolan, som inte blir av?

– 12 782 816 kronor.

Vad återstår för kostnader för ”återställning” med mera?

– Det pågår ett undersökningsarbete för att ta reda på omfattningen av föroreningen. Innan undersökningen är klar går det inte att besvara vilka kostnader som återstår.

Vad finns det för planer för tomten i dag?

– Planen är att tomten ska kunna användas.

Granskningen fortsätter

I alla beslut som rör barn skall myndigheter ta fram en barnkonsekvensanalys. Detta är lag sedan 2020.

Hur såg den analysen ut i detta fall?

Granskningen fortsätter.

Vad är PFAS?

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för över 10 000 industriellt framställda kemikalier. De har använts sedan 1950-talet i bland annat brandskum, impregnerade textilier, stekpannor, livsmedelsförpackningar och elektronik.
Det som gör PFAS unika – och farliga – är deras extremt stabila kemiska struktur. De bryts inte ner i naturen, vilket gjort att de ofta kallas ”evighetskemikalier”.